Migri: Självmord bland asylsökande väldigt sällsynta

Många i Nykarleby har berörts av en 22-årig asylsökandes självmord i förra veckan. Foto: Jonas Brunnström/HSS/SPT
Publicerad:
Många i Nykarleby har berörts av en 22-årig asylsökandes självmord i förra veckan. Foto: Jonas Brunnström/HSS/SPT

Fallet med en 22-årig asylsökande från Afghanistan som denna vecka begick självmord i Nykarleby har berört många. Enligt Migri är det ändå mycket sällsynt att en asylsökande drivs till ensådan handling.

Enligt Migrationsverket (Migri) är självmord bland asylsökande mycket sällsynta. Ur Migris statistik framkommer att endast två asylsökande har begått självmord sedan 2016.

Det ena fallet ägde rum 2016 och det andra nu denna vecka i Nykarleby, då en 22-årig asylsökande från Afghanistan tog sitt eget liv efter att ha fått sitt andra negativa asylbesked. Han kom till Finland i samband med den stora flyktingströmmen för fyra år sedan och hade fått en fast anställning som snickare, skriver Österbottens Tidning.

– Under åren 2017 och 2018 hade vi lyckligtvis inte ett enda fall, säger Olli Snellman, som jobbar med mottagningsfrågor på Migri.

Självdestruktivt beteende vanligare

Enligt Statistikcentralens uppgifter är självmord bland asylsökande mer sällsynta än i befolkningen i Finland överlag. År 2017 begick 824 personer självmord, varav drygt hundra var under 25 år. Tre fjärdedelar av dem som begick självmord var män.

– Men varje fall är olyckligt, såväl för den drabbade som för dennes anhöriga och personalen på flyktingförläggningarna, säger Snellman.

Hot om självmord och annat självdestruktivt beteende är däremot vanligare. År 2017 registrerade Migri 316 anmälningar som berörde detta, år 2018 minskade anmälningarna till 292 och hittills i år har anmälningarna varit 116.

Antalet asylsökande på flyktingförläggningarna har också minskat, från nästan 30 000 i början av 2016 till drygt 10 000 i början av i år.

På största allvar

Enligt Snellman tar Migri och förläggningarna alla slags självdestruktivt beteende på största allvar. Han upplever att man i offentligheten ibland försöker måla upp en bild av att Migri ignorerar asylsökandens psykiska hälsa.

– Vi har bra med personal på flyktingförläggningarna jämfört med andra länder. Vi har socialarbetare, hälsovårdspersonal, handledare och annan utbildad personal.

Dessutom har Migri särskilda projekt med målsättningen att stödja familjer, barn och personer som behöver hjälp med sin psykiska hälsa.

– Vi har i år inlett ett EU-finansierat projekt som uttryckligen handlar om psykisk hälsa. Det går ut på att utbilda personal för samtalsstöd och att skapa skriftligt informationsmaterial. Det här projektet pågår till slutet av 2021, säger Snellman.

Henri Forss/SPT

Publicerad: