Migrationsverket håller med Åbojurist - irakiska kurder kan inte avvisas till Kurdistan

– Jag hoppas de förstår att gränsen har flyttats.

Jari Vuorijoki, jurist i Åbo, vill att Migrationsverket reagerar på konflikten i den irakiska delen av Kurdistan.

Att i dagsläget avvisa irakiska kurder till Kurdistan är inte hållbart, säger Vuorijoki. Kurdernas säkerhet kan inte garanteras.

Vuorijoki, som hjälper asylsökande att överklaga negativa asylbeslut, har själv två klienter i Åbo som är från norra Irak.

För tillfället undviker klienterna tvångsavvisning eftersom de saknar den dokumentation som behövs för att polisen ska kunna verkställa avvisningen.

Också andra kurder i Åbo har uttryckt sin oro över situationen i Kurdistan och vädjat till myndigheter och beslutsfattare att skrinlägga avvisningar till området.

När kurder som nekats asyl avvisas går flyget från Helsingfors först till Bagdad.

Rutten via den irakiska huvudstaden är i sig ett problem eftersom förbindelserna därifrån till Kurdistan är begränsade.

Personer med kunskap om kurdernas situation i Irak säger till ÅU att själva väntetiden i Bagdad på anslutande flyg är en säkerhetsrisk.

Konflikten i Kurdistan har sin upprinnelse i att den kurdiska regionregeringen i Irak ordnade en folkomröstning om självständighet i slutet av september.

Ja-sidan vann stort och regeringen i Bagdad svarade först med att stoppa all internationell flygtrafik till irakiska Kurdistan.

I mitten av oktober intog irakiska styrkor Kirkuk och områden i Kurdistan som kurdiska styrkor återtagit av terrorgruppen IS. Därför säger Vuorijoki att gränsen har flyttats.

Striderna mellan kurdiska styrkor och regeringsstyrkor har tvingat 180 000 civila på flykt. I början av månaden skördade självmordsbombare flera liv i Kirkuk.

Vuorijoki säger att alla avvisningar till det berörda området måste läggas på is och att en ny bedömning av säkerhetsläget måste göras direkt.

Enligt honom räcker det inte att invänta resultatet av de säkerhetsbedömningar som Migrationsverket gör på årlig basis och samtidigt fortsätta med avvisningarna.

– Sannolikt handlar det inte om så många personer att en skrinläggning av avvisningarna skulle vara omöjlig.

Vuorijoki jämför med då Högsta förvaltningsdomstolen i april i fjol fattade beslutet att asylsökande inte, med hänvisning till Dublinförordningen, kunde avvisas till Ungern.

Det här eftersom deras säkerhet inte kunde garanteras.

Esko Repo, chef för asylenheten vid Migrationsverket, går Vuorijokis vädjan åtminstone delvis till mötes när ÅU frågar om hur myndigheten ser på läget i Kurdistan.

Repo säger att Migrationsverket dröjer med att fatta beslut om personer som är från det berörda området. I stället samlar man information om läget i Kurdistan och följer med utvecklingen.

– Det handlar om Landinformationsenhetens vanliga sätt att samla information och rapportera. Vi har gjort så här också tidigare, till exempel när striderna om Mosul rasade.

Repo säger att det inte finns någon exakt tidtabell för när Migrationsverket kan säga sig ha tillräckligt med information. Enligt honom handlar det om att kontinuerligt hålla sig ajour om situationen.

Huruvida Migrationsverkets bedömning leder till att irakiska kurder från området beviljas asyl i Finland kan Repo inte säga.

– Vi måste se hur läget utvecklas. Säkerhetsläget varierar från område till område. Om en person inte kan sändas tillbaka, och inte heller placeras i intern flykt på annat håll i Irak, beviljas asyl.