”Mer fokus på patienterna är avgörande för att vården ska fungera optimalt”

Vilken politisk fråga är viktigast för dig? När den här frågan ställs oss finländare så är vården det svar som oftast ges.

Kanske därför att den till sin natur är så avgörande – följderna av dålig vård kan vara dramatiska.

Även om många av oss kan klara oss länge utan vård så vill vi alla att den finns där när den väl behövs.

Social- och hälsovården tampas med utmaningar.

Det är inte lätt att samtidigt säkra vården och förverkliga den största reform som någonsin gjorts i vårt lands historia. Samtidigt är det klart att vi inte kan stå handfallna och bara titta på.

Vården är beroende av sina anställda, och vi behöver göra mera för att både hålla kvar dem som jobbar inom vården och få tillbaka dem som lämnat yrket.

Därför lanserade SFP och Svenska riksdagsgruppen förra veckan sina 22 åtgärder för bättre social- och hälsovård.

Åtgärderna fokuserar på hur vi tryggar tillräcklig personal inom vården, stävjar kostnaderna samt garanterar att alla får den vård de behöver.

En av de mest akuta frågorna är tillgången till personal.

Vården är beroende av sina anställda, och vi behöver göra mera för att både hålla kvar dem som jobbar inom vården och få tillbaka dem som lämnat yrket.

Arbetsvälmåendet och ledarskap är i nyckelroll.

SFP har föreslagit skattelättnader för att locka tillbaka utflyttad vårdpersonal och för att uppmuntra pensionerade vårdare att arbeta längre.

Genom att lösa den här frågan kan vi också stävja de stigande vårdkostnaderna som beror på användningen av dyr hyrespersonal.

För den som ofta behöver uppsöka läkare skapas trygghet av att få vårdas av bekanta människor.

Målsättningen ska vara att egenläkarmodellen tas i bruk i varje välfärdsområde.

I flera välfärdsområden håller man som bäst på att ta i bruk olika varianter av modellen, bland annat också i välfärdsområdet i Egentliga Finland, Varha.

Samtidigt kan vi göra arbetet mer attraktivt. När man som läkare kan upprätthålla en långsiktig patientkontakt ser man resultatet av sitt arbete.

Modellen stärker också de språkliga rättigheterna: din läkare känner dig och ditt språk.

I regeringsprogrammet har vi bland annat kommit överens om att öka antalet nybörjarplatser på båda nationalspråken inom social- och hälsovårdsbranschen, och minska byråkratin inom vården genom att minska på dokumentationsarbetet.

Det här behövs så att vårdpersonalen ska kunna fokusera på att ta hand om patienterna. Rekommendationerna för god medicinsk praxis (Käypä hoito) uppdateras också och översätts till svenska.

Att få vård på sitt modersmål ska vara en självklarhet.

Det är i allra högsta grad en fråga om patientsäkerhet.

I Varha har SFP jobbat hårt för att ta i bruk en så kallad "Iniömodell", vilket innebär att personalen kan arbeta med flera olika arbetsuppgifter för att garantera service på svenska.

Välfärdsområdena ser olika ut och därför behöver varje område fundera på vilka lösningar som fungerar för just dem.

I Varha har SFP jobbat hårt för att ta i bruk en så kallad "Iniömodell", vilket innebär att personalen kan arbeta med flera olika arbetsuppgifter för att garantera service på svenska.

På många håll är SFP ganska ensamt i att försvara den svenskspråkiga servicen.

Därför är det viktigt att vi har en stark representation men också att vi lyckas trygga vård på svenska genom fungerande strukturer.

För att stärka den svenskspråkiga vårdens strukturer bör det i ledningsgruppen för tvåspråkiga välfärdsområden finnas en direktör med ansvar för svenska tjänster.

Nationalspråksnämndernas ställning behöver också stärkas.

Nämnden kunde ha rätt att kräva redogörelser av välfärdsområdets styrelse då det finns risk för att tillgången till vård eller vårdkvaliteten på minoritetsspråket försämras.

Vården ska vara hållbar och jämlik. Mindre byråkrati, konkreta lösningar som de vi nyss presenterade och mer fokus på patienterna är avgörande för att vården ska fungera optimalt.

Här kan du läsa fler kolumner av Anders Adlercreutz.