Mer eko på tallriken

I den svenska nöjesparken Liseberg i Göteborg kan man beställa en så kallad miljömåltid på en av serveringarna. Den består av potatisgnocchi med svamp, kronärtskocka, tryffelpuré och krämig ostsås. Det fascinerande är att den inte kostar mer än en portion lasagne och bara lite mer än en pasta bolognese.

Som parentes kan man nämna att inte heller de är speciellt dyra med tanke på att det handlar om en nöjespark, vilket i Finland brukar betyda att matserveringarna har ett begränsat utbud och priser som lätt skinnar en flerbarnsfamilj.

Enligt restaurangens beskrivning av en miljömåltid är den baserad på miljömärkta råvaror, säsongsanpassad, består av en stor andel grönsaker eller växtbaserade råvaror och baljväxter plus att den också tar hänsyn till etiska aspekter.

Samtidigt påpekar man för sina kunder att lika viktigt som valet av råvaror är det att inte kasta bort mat. I den här nöjesparken finns också källsortering och eventuellt matavfall som ändå uppstår tas tillvara och används för att göra biogas av.

Samma restaurang har också ekologiska pannkakor med hallonsylt och grädde på sin barnmeny. Och javisst, miljömåltiden ovan går det också att få barnportioner av.

Den som i en finländsk nöjespark har tvingats genomlida en trött pizzabuffé till blodigt överpris eller bulkpommes frites som slappt trycker sig mot tallriken under flera deciliter ketchup kan bara låta snålvattnet flöda.

Också i en svensk mataffär är det ekologiska utbudet något helt annat än i en finländsk mataffär av samma storlek, även om det har blivit mer omfattande också här.

I mitten av maj meddelar Livsmedelssäkerhetsverket Evira att den finländska ekologiska livsmedelsproduktionen i år upplever den starkaste tillväxten på tjugo år och att antalet ekologiska odlare ökar.

I år börjar nästan 500 finländska gårdar odla ekologiskt. Det är ett rekordantal nya ekologiska odlare och innebär att antalet ekologiska gårdar ökar med omkring nio procent jämfört med i fjol.

Anmärkningsvärt är att Egentliga Finland ligger i topp. Här inleder över sextio gårdar ekologisk odling i år. Det är en ökning med över tio procent.

På andra plats kommer södra Österbotten där 54 gårdar blir ekogårdar i år.

Mest är det spannmålsodlare som övergår till ekologisk odling och i år ökar den ekologiskt odlade åkerarealen till 290 000 hektar. I år börjar omkring 32 000 hektar odlas ekologiskt, vilket nästan är en fördubbling jämfört med de omkring 18 000 hektar som blev ekologiska i fjol. Året innan började man odla ekologiskt på omkring 20 000 hektar.

Snart kan den finländska konsumenten kanske också få miljömåltider uppbyggda av ekologiska råvaror utan större problem.

Samtidigt som antalet ekologiska odlare ökar, växer också de ekologiska gårdarnas storlek. Enligt Evira har en medelstor ekogård cirka 58 hektar åker, vilket är en och en halv hektar mer än i fjol.

Var åttonde åkerhektar i Finland odlas numera ekologiskt.

Att övergå till ekologisk odling är inte helt enkelt och sker inte över en natt, eftersom det finns strikta krav som ska följas. För att en skörd ska räknas som ekologisk krävs det att åkern har odlats ekologiskt i två års tid först. Det betyder en viss fördröjning innan de nya ekohektarerna producerar grödor som når konsumenterna och de åkrar som börjar odlas ekologiskt i år producerar ekologiska skördar först om två år.

Snart blir det också lättare för den finländska konsumenten att hitta ekologiskt kött, eftersom också antalet ekologiska djurproducenter ökar. Evira räknar med att cirka sjuttio gårdar i år övergår till ekologisk produktion. Det är ungefär lika många som under de senaste åren.

Att den ekologiska livsmedelsproduktionen också i Finland ökar beror delvis på en ökad efterfrågan. Att fler väljer att äta ekologisk mat gör att det finns möjligheter för fler producenter att övergå till ekologisk odling eller djuruppfödning, vilket gör att utbudet på ekologiska varor växer. Det är en positiv cirkel eller spiral.

Enligt livsmedelssäkerhetsverket ökar efterfrågan på ekologiska produkter med över tio procent per år.

Det är dock inte bara ökad efterfrågan som får allt fler finländska lantbrukare att övergå till ekologisk produktion. Speciellt spannmålsodlarna får en högre lönsamhet av att odla ekologiskt.

Samtidigt är konsumentpriset på ekologisk mat fortfarande en faktor som kan vara avskräckande för konsumenten. Ekologiska produkter kostar mer än livsmedel som har odlats med hjälp av kemikalier och konstgödsel.

Att allt fler trots det köper ekologiskt visar att mat allt mer handlar om värderingar och inte bara om bukfylla.