"Människor på landsbygden och med låg socioekonomisk status måste prioriteras när det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdomar"

En ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, eller koronarsjukdom, i östra Finland jämfört med västra Finland erkändes redan före andra världskriget.

I synnerhet män från östra Finland visade högre dödlighet i koronarsjukdom och symptom på tillståndet överlag.

På 1960-talet visade en banbrytande internationell studie att män i östra Finland hade högst dödlighet i hjärt-kärlsjukdom av alla deltagare i sju olika länder.

Detta risköverskott förklarades av högre nivåer av kända riskfaktorer som till exempel högt blodtryck, höga kolesterolnivåer och förekomst av rökning.

Anmärkningsvärt var alltså att den förhöjda risken bland  finländare i östra Finland inte bara stack ut i jämförelse med andra länder men också jämfört med finländare i (syd)västra Finland.

På 1970-talet inleddes en inhemsk pilotstudie vid namn Norra Karelen-projektet med syfte att sänka nivåerna av riskfaktorer genom diet- och andra livsstilsförändringar.

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar började sjunka drastiskt på 1970-talet och nedgången var enligt forskare en följd av minskande nivåer av riskfaktorer.

Nuförtiden är dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar bland finländare i arbetsför ålder inte längre internationellt sett hög och skillnaden i mortalitet mellan finländare i de östra och västra delarna av landet (både män och kvinnor) beräknas vara under 20 procent.

Studien LASERI är en finsk studie i fem universitetssjukhusstäder som inleddes år 1980.

En av studiens viktigaste målsättningar var att följa upp och försöka förklara skillnaden i risk för hjärt-kärlsjukdomar och dödlighet eller mortalitet mellan finländare i de östra och västra delarna av landet.

Jag bedriver för tillfället forskning kring detta och kommer att doktorera inom det närmaste året på temat.

Vi har granskat riskfaktornivåer för hjärt-kärlsjukdomar under 31 års tid från 1980 framåt samt aktuella skillnader i riskfaktorer mellan finländare från östra och västra Finland.

Vi har också granskat skillnaden mellan dessa då det kommer till hur tjock den inre halsartären är samt hjärtats struktur och funktion.

Utöver detta granskades dessa värden också mellan finländare som bor i städer jämfört med de som bor på landsbygden.

Vår studie stöder att skillnader i riskfaktorerna för koronarsjukdomen har minskat mellan finländare från de östra och västra delarna av landet.

Studien belyser framgången av Norra Karelen-projektet som inleddes specifikt för att förbättra hjärt- och kärlhälsa i östra Finland, men lyfter även fram vikten av andra hälsofrämjande projekt i Finland.

Vi fann trots allt högre belastning av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar bland finländare från östra Finland i jämförelse med de från västra Finland i analyser utförda från barndom till vuxen ålder under 31-års tid.

Dessutom hade finländare i östra Finland jämfört med finländare i västra Finland aningen tjockare inre halsartär och hjärtstruktur samt sämre hjärtfunktion, vilket kan ses som tecken på ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Dessa resonemang tyder på att vi i framtiden kan hitta en högre förekomst av koronarsjukdom och andra hjärt- och kärlsjukdomar bland finländare från östra Finland i jämförelse med de från västra Finland.

Eftersom riskfaktorer mellan finländare från östra och västra Finland observerades likadant kan högre dödlighet i koronarsjukdom bland finländare i östra Finland också försvinna i framtiden.

Flytt inom landet och urbanisering är faktorer som påverkar huruvida skillnaderna kommer att öka eller minska.

En stor del av studiens respondenter som hade bott i östra Finland som barn hade flyttat till västra Finland under åren.

Dessa personer hade jämförelsevis bra hjärthälsa och hög socioekonomisk status samt ägnar sig åt fysisk aktivitet.

En följd av detta är att migration från östra till västra Finland kan ses som en faktor som ökar regionala skillnader i hälsa inom landet.

I vår studie hade urbana deltagare mer gynnsam hjärthälsa och högre socioekonomisk status än de från landsbygden, vilket går i linje med tidigare forskningsresultat i Finland.

Våra resultat motiverar varför finländare i östra delen av landet fortfarande bör vara en prioriterad målgrupp inom hjärthälsofrämjande och lyfter fram att fokus på sjukdomsförebyggande metoder bör riktas till landsbygden och mot människor med låg socioekonomisk status.

Lauri Vähämurto

Med.lic., allmänläkare