Många frågor men få åhörare vid Kimitoö-fullmäktiges frågestund

– Vilken är visionen om var det rör sig mest folk på Kimitoön efter 20 år?

Det var en av de på förhand inlämnade frågorna vid Kimitoö-fullmäktiges frågestund i dag. Många frågor hade lämnats in men de invånare som tog vara på chansen att diskutera med beslutsfattarna (efter själva fullmäktigemötet), de var få.

På frågan om ön efter 20 år svarade kommundirektör Anneli Pahta att Kimito troligen kommer att vara centrum för förvaltningen men att skärgården vid Kasnäs-Dalsbruk och kanske Västanfjärd kommer att locka mest folk.

Men kommunen måste se till att äldre kan bo kvar i byarna.

Niklas Guseff (SFP) - omsorgsnämndens ordförande - sade att det pågår kanske mera än på länge i Dalsbruk, inte bara på Fabriksholmen utan också beträffande det som kanske ersätter ämbetshuset och hälsostationen.

Ambulansen hittar inte

En annan fråga handlade om medlemsavgift till Valonia för vattenskydd. Tekniska chefen Greger Lindholm sade att kommunen har varit med i en del sådana satsningar men inget beslut har fattats beträffande 2019.

Han fick också svara på frågan om vem som har ansvar för att kartor och GPS överensstämmer med verkligheten.

- Det är frågan om tjänster som upprätthålls av privata företag och de har ansvaret. Kommunens roll är att meddela myndigheterna om nya vägnamn. De privata bolagen köper inte uppdateringarna så ofta. Ju flera som tar kontakt desto bättre chans att kartorna hålls uppdaterade, sade han.

Stig Österberg i publiken sade att ambulansen vid flera tillfällen inte har hittat fram till Södra Tordalsvägen i Dalsbruk.

Koloniträdgård efterlängtad

En fråga var när koloniträdgården, som finns med i Kimito centrums detaljplan från 2017, kan tänkas bli verklighet.

– Mer anslag behövs för att bygga den väg som behövs och för att annars ställa i ordning koloniträdgården, sade Lindholm.

Leif Lindgren i publiken frågade om "den vita fläck" som i planerna finns för ett centralt Dalsbrukskvarter (mittemot bränslestationen) och fick svaret av Lindholm att jo, planen borde uppdateras.

Kepa Tromp hade lämnat in en fråga om närståendevårdare, där svaret blev att kommunen har satsat lite mera varje år och försöker stöda dem.

Leif Lindgren sade att intervallvård för äldre fungerar bra i Attendos vårdhem, efter att Almahemmet inte längre har intervallvård.

Försökskultur

Utvecklingschef Gilla Granberg svarade på frågan hur kommunen bedömer beslutens inverkan på näringslivet.

– Vi har en försiktig början genom att det i föredragningslistorna efter varje fråga har en fråga "inverkar detta på näringslivet?" Efter ett år kan vi säkert återkomma.

Granberg svarade också på en fråga om vad "försökskultur" i kommunens strategi betyder.

– Vi uppmanar alla anställda att hitta nya sätt att spara tid eller pengar. Hittills har vi fått ett tiotal innovationer som vi har belönat med en liten slant. Det är ett exempel på vår försökskultur, ett annat exempel är att de äldre i sina hem kan delta i gymnastik som leds via iPad. Ett tredje exempel är öppna invånarträffar som den här, sade hon.

Kommundirektör Anneli Pahta tillade att man i skånska Trelleborg har beslutat lyfta fram det försök som misslyckats mest - detta då Skånes största hinder för utveckling är "felrädslan" inom den offentliga sektorn.

- Därför tycker jag att det är bra med en kultur där man kan försöka något nytt, förstås inom lagen, men kanske med lite nytänk. Till exempel började jag själv blogga om YrjöjaHanna-stiftelsens intresse för ett eventuellt seniorhemsbygge i Dalsbruk, och inlägget har visats över 1 000 gånger, sade hon.

Ögonöppnare

Kommunens kommunikatör Jonas Ström fick svara på frågor hur initiativ har behandlats och vad de har gett som resultat.

Svaret blev att det på kommunens hemsida finns  rubriker om "delta och påverka" och "respons".

Carita Blomqvist i publiken undrade vad man gör med alla initiativ och Pahta sade att de diskuteras och kan vara viktiga ögonöppnare även om alla initiativ inte kan förverkligas. Blomqvist ville att frågan om omsättningsskatt inom privat vård skulle tas upp.

Frågor hade lämnats in på förhand men några frågor ställdes av publiken på plats. Det är inte klart när nästa frågestund ordnas.

Kimitoöborna kostar 500 euro mer i medeltal

Pahta tillade att många har frågat henne hur öns ekonomi plötsligt blivit så mycket sämre efter många års överskott.

– Vi måste minnas att överskotten bara är bokföring, men engångshändelser som fastighetsförsäljning har hjälpt oss. Nu är avdelningarnas budgetförslag tre miljoner på minus, och det enda vi kan påverka är vår egen verksamhet, i samarbete med personalen. Det duger inte längre med att spara en tusenlapp här och där. Men vi ska fortfarande ha god service, sade hon.

– Omsorgen är 52 procent av vår budget och bildningen 26 procent så klart att vi söker sparmöjligheter också där, sade hon.

Pahta sade att Kimitoöborna i medeltal kostar 500 euro mer per invånare jämfört med andra kommuner i regionen– om det kan sparas så rår vi på budgetunderskottet.

– Synd att inte flera åhörare kom med, men om sådana här frågestunder ordnas oftare så kanske de blir populärare, sade Janne Salonen (ob.) som sitter i fullmäktige.

Artikeln korrigerad 30.10 klockan 10.19. I meningen om att Kimitoöborna kostar 500 euro per invånare fattades orden om att detta är jämfört med kostnader per invånare i andra kommuner i regionen.