Management by confusion?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Minns ni hur diskussionerna gick för sisådär trettio år sedan?
Om det man bland annat i Sverige beskrev som ”management by p-rkele” – finländska (företags)ledares raka och ganska autoritära sätt att styra sina anställda.
Var det ett bättre sätt att lösa problem och fatta beslut än den svenska vanan att låta åtminstone nästan alla komma till tals?
Något entydigt svar på den frågan lär vi aldrig få; olika stilar har sina förespråkare.
När jag med förvåningens finger i häpnadens mun har följt med ledningens framfart på bland annat HUS, Yle, och Åbo Akademi har jag sökt efter ett beskrivande ord för den stil som tycks härska.
Samma mönster i olika instanser – de anställda hålls i ovetskap om de stora förändringar som planeras i kulisserna. Rykten går och sprider oro.
En del av de anställda ställs på mycket kort varsel inför fait accompli – e-brevet ger order om att tömma arbetsrummet inom fyra dagar eller till exempel börja arbeta på annan ort.
Chefer på olika nivåer får nya titlar, om möjligt mera flummiga än de tidigare.
Varför denna usla kommunikation med dem som arbetar på ett sjukhus, mediebolag, universitet? Vad tjänar ledningen på att hålla dem i spänning och osäkerhet?
I en tid då effektivitet betonas intill det absurdas gräns skulle man ju tycka att det vore önskvärt att de som arbetar någonstans skulle känna sig delaktiga och uppskattade.
De torde nämligen då vara betydligt effektivare än om de lever med damoklessvärd hängande över sig.
Genomskinlighet och öppenhet förklaras då och då, särskilt i till intet förpliktande högtidstal, vara honnörsord.
Det som hänt de senaste åren på bland annat de ovannämnda instanserna tyder snarare på rökridåer och kabinett med väl stängda dörrar.
Det är sorgligt och, tror jag, i det långa loppet kontraproduktivt. Vi människor mår och presterar i längden mycket bättre när vi får ansvar och förtroende.
Att behandla medmänniskor så här är oanständigt. Ordet jag söker kunde vara ”management by confusion”. Kanske ”by fear”. Eller rentav ”by wtf”?