Man måste få mentalvård redan innan problemen blivit för stora

Psykisk ohälsa kostar Finland årligen över 11 miljarder euro och allt yngre personer drabbas. Ungdomspsykiatrin har varit så överbelastad i Egentliga Finland att unga behövt sova i korridorerna och man har behövt vänta flera månader på vård. I den senaste hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande uppgav var tredje högskolestuderande symtom på ångest och depression. Samtidigt har efterfrågan på Studenthälsans mentalvårdstjänster ökat flerdubbelt under de två senaste åren. Vill vi verkligen ha det så här?

Förutom att det krävs massiva strukturella förändringar för att motverka den press vi nu sätter på allt yngre, så måste också vården fungera smidigare. Vi behöver smidiga vårdstigar, där vi säkerställer att ingen tillåts falla mellan systemen. Ingen ska behöva skickas från lucka till lucka och den enda vägen till vård ska inte behöva vara akut självmordsrisk. Man måste få vård redan innan problemen blivit för stora.

Om vi nu väljer att spara kommer kostnaderna endast att öka på lång sikt och vi kommer inte att ha råd med vården då allt fler är i behov av mer omfattande stödformer. Vi måste satsa på tjänster med låg tröskel i form av bl.a. stödtjänster i skolorna, uppsökande ungdomsverksamhet och lättillgängliga mentalvårdstjänster. För att uppnå hållbart beslutsfattande ska barn- och mentalhälsokonsekvensanalyser användas som grund för beslutsfattandet.

Särskilt barn och unga har lidit mycket av coronapandemin. Nu krävs det satsningar för att se till att skadorna av pandemin inte blir kvarstående. Det har alla barn och unga förtjänat och därför behöver vi välja in personer i välfärdsområdesvalet som är färdiga att prioritera förebyggande åtgärder. Nu är det på allas ansvar att använda vår rösträtt.