"Man kan säga att fenomenet Chat GPT tvingar oss att börja tänka på vårt eget tänkande"

Chat GTP. I artikel på svenska Yle (14.12.2022) kommenterar Kristian Smedlund , utbildningsråd vid Utbildningsstyrelsen, följande om nya Chat GTP: "Man kan ju inte uppmuntra elever att börja använda det här, för vi är ju i skolan för att lära oss skriva texter och tolka information. Det här är ett hot mot läs- och skrivfärdigheten”.

Smedlund är inte den enda som uttrycker en viss oro över den här nya teknologin.

Vad kommer att hända om 5–10 år? Behöver vi tänka längre?

Den senare frågan intresserar mig eftersom vi befinner oss i en tid då vi verkligen behöver reflektera över vad tänkandet innebär. Man kan säga att fenomenet Chat GPT tvingar oss att börja tänka på vårt eget tänkande.

Jag vill börja med att titta på Smedlunds kommentar. Enligt Smedlund går vi i skola "för att lära oss skriva texter och tolka information”.

Jag vill här kritisera denna förenklade tanke utifrån följande fråga: Vad innebär det att "tolka information"?

Det är oklart om Smedlund syftar på alla ämnen eller om det enbart berör naturvetenskaperna.

Om Smedlund syftar på naturvetenskaperna så har han till viss del rätt eftersom naturvetenskaperna bygger på hypoteser som man testat osv. Om jag vill veta, säg vad som händer om jag blandar vatten med ammoniak så är informationskällan något centralt.

Men vad skulle det innebär att "tolka information" inom, säg, modersmål?

Kanske en kort artikel om Franz Kafkas liv kunde ses som en typ av informationskälla?

Jag frågar Chat GPT och den framställer en imponerande sammanfattning av Kafkas liv.

Till näst frågar jag Chat GPT om förhållandet mellan K. (protagonisten i Kafkas novell "Slottet") och Herr Klamm (den mystiska karaktären i novellen). Intressant nog svarar Chat GPT att det verkliga förhållandet mellan K. och Herr Klamm är oklart.

De flesta som läst "Slottet" skulle troligtvis hålla med en sådan analys, inklusive jag själv, men är det allt som kan sägas?

Nej. Att läsa en novell kräver förståelse och engagemang och inte blott ett epistemologiskt öga, det vill säga utläsning av olika fakta.

Så om vi återgår till förhållandet mellan K. och Klamm så måste man som läsare, för att förstå innebörden, fråga vad denna oklarhet i förhållandet innebär, vilket inte kan besvaras med ytterligare information.

Men vad är det jag vill säga med allt detta?

Jo, att diskussionen kring Chat GPT inte ifrågasätter själva tänkandet som frambringas. Och häri ligger ett problem i Smedlunds kommentar eftersom han godkänner att utbildning är en fråga om tolkning av information. Detta innebär att Smedlund förutsätter att tänkandet som sådant är information; som en kamp mellan “informations-människan” och AI, en kamp som den senare vinner förr eller senare.

Inte undra på att Smedlund anser att utbildningen är hotad!

Fråga: Är och skall utbildning enbart handla om “tolkning av information”?

Svar: I vissa fall ja, i andra nej. Problemet är att resonemang som Smedlunds har övertagit vårt tänkande utan att vi reflekterar över det.

Som den tyske filosofen Martin Heidegger påpekar är tänkandet alltid resultatet av en epoks tolkning av “vad tänkandet är”, även till denna dag.

Samuell Chacon