Luolavuoren koulu är nästa fuktskadade Åboskola som bör rivas – S:t Olofsskolans framtid klarnar kanske redan i vår

Arbetet med projektplanen för S:t Olofsskolans skolhus på Klostergatan i Åbo är i gång.

– Den borde bli klar under våren, säger projektchefen Mari Virtanen på Åbo stad.

Någon närmare tidsplan kan hon dock inte ge ännu.

– Olika alternativ som gäller skolhuset utreds. Ska det rivas och ersättas med ett nytt eller renoveras? Det får politikerna sedan ta ställning till när projektplanen är klar.

Sedan hösten jobbar S:t Olofsskolans elever och personal i tillfälliga lokaler på Sirkkalagatan 39. Där blir skolan kvar tills det nya eller nyrenoverade skolhuset på Klostergatan är klart.

Virtanen konstaterar att tomten, där den egentliga S:t Olofsskolan finns, är utmanande.

– Samtidigt ökar antalet elever som skolan ska ha plats för. Det är verkligen ingen enkel ekvation.

Tillfälliga lokaler är inte alltid modulhus

Leevi Luoto, som basar för stadens lokaler, säger att S:t Olofsskolans tillfälliga lokaler där yrkeshögskolan tidigare höll till, är ett utmärkt exempel på att tillfälliga skoladresser inte behöver betyda baracker eller modulhus.

– Vi använder förstås gärna befintliga skolhus för andra skolor som måste flyttas till en tillfällig adress på grund av problem med inomhusluften eller fukt, säger han.

Många skolhus i dåligt skick

Det händer ofta att skolor i Åbo måste flyttas på kort varsel på grund av fukt- eller luftproblem.

Staden räknar med att en femtedel av alla elever började sitt läsår på en tillfällig adress i höstas.

Den senaste i raden av skolor som bör rivas är Luolavuoren koulu i Åbo, som bildningsnämnden får ta ställning till nästa vecka. Skolan har omkring 500 elever och här går många barn med särskilda behov. Skolan jobbar nu i tillfälliga lokaler på Råggatan.

Den gamla delen av Luolavuoriskolhuset är från 1964. Den renoverades grundligt 2006. Nu föreslås att att den bara femton år gamla tillbyggnaden från 2008 rivs.

– Skolan är byggd på berg och felaktigheter i grunden gör att fukten stiger upp och in i konstruktionerna, säger Pauliina Karjalainen, som också har chefsansvar för stadens lokaler.

Skräder inte orden

Piia Elo, biträdande borgmästare med ansvar för utbildning, skräder inte orden i sin kritik av hur staden tidigare har skött eller snarare misskött sina skolhus.

– Åbo har inte satsat på att renovera skolhusen. Det gör att vi nu har en enorm reparationsskuld att hantera.

Tjänstepersonerna har en genomgång av alla skolhus och daghem.

– Vi har en investeringslista, men hittas det mikrober någonstans som gör att en skola måste stänga ställer myndigheterna krav på att det ska lösas snabbt. Det gör att akuta problem hela tiden kommer före de fastigheter som finns på investeringslistan.

Många tickande bomber

Även om det finns skolhus i Åbo från 1800-talet är största delen byggda under åren 1951–1990.

– Beklagligt många av dem väntar på en grundlig renovering, säger Leevi Luoto.

Han säger att det är en hederssak för staden att renovera de äldsta kulturhistoriskt värdefulla skolhusen.

– När det gäller andra skolhus måste vi alltid bedöma om det lönar sig att renovera eller om det är bättre att bygga nytt.

Mest problematiskt blir det då man börjar renovera och det sedan visar sig att huset till exempel är byggt på sand, trots att det i pappren står att det är byggt på grus.

– Många äldre skolhus innehåller också asbest. Det finns klara metoder för hur asbest ska hanteras, men kreosot, som är ett cancerframkallande kolväte, är betydligt svårare att åtgärda, säger Luoto.

Han säger också att det är svårare att anpassa ett gammalt skolhus till de krav som dagens pedagogik ställer än om man kan bygga en ny skola.

Också dagens krav på tillgänglighet för alla gör en renovering av ett gammalt skolhus komplicerad.

– Därför hoppas vi få bygga en helt ny S:t Olofsskola, säger han.