Lönelyft nu och på 1300-talet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Löner. Svenska Yle publicerade 27.3.2022 ett uttalande av Nordeas chefsanalytiker Jan von Gerich. "Dålig tidpunkt för vårdarna att försöka höja sina löner mitt under brinnande krig i Ukraina", står det i rubriken.
Jan von Gerich förefaller utesluta skattehöjningar, trots att offentliga uppgifter ger vid handen att statens inkomstskatt för inkomster på över 200 000 per år sedan 1970 har sänkts med över 40 procent.
Med anledning av detta tittade jag lite samma dag på hur digerdöden i mitten av 1300-talet påverkade ekonomin.
Min källa var "A History of agriculture and prices in England 1259-1400" (Band I) av James E. Thorold Rogers.
Hans statistik (gjord utan datateknik överhuvudtaget) visar att pandemin började i England i augusti 1348. Då hände inget märkvärdigt. Men följande år, 1349, hände det.
Lönerna för tröskning, som på den tiden var ett låglönearbete steg med mellan 30 och 100 procent.
Kvinnornas löner (daglöner) steg med 100–200 procent från en pence per dag till två eller tre pence per dag.
Godsägarna fick välja med att betala vad som krävdes för skördearbetet eller se på medan skörden ruttnade bort på åkrarna.
Det här ledde fram till att parlamentet (i huvudsak de stora godsägarna) stiftade någonting som skulle kunna kallas en tvångslag. The Statute of Labourers år 1351. Den stipulerade tvångsarbete och lönetak.
Men oroligheterna på arbetsmarknaden fortsatte trots det och det hela utmynnade i ett uppror år 1381.
Nu har vi då haft en pandemi precis som i mitten av 1300-talet.
Så det är precis nu som det är aktuellt att begära lönelyft. Jämfört med England i mitten av 1300-talet, så är ju kraven från vårdfacket i dagens Finland ändå synnerligen måttliga.
Tänk om man skulle begära 200 procent som i England 1349.
Vad månne Jan von Gerich skulle säga till det? Ingmar Forne