Ledaren: Dyr och riskabel reform

Tingsrättsreformen sägs förbättra medborgarnas rättskydd och den service tingsrätterna erbjuder. Det är svårt att förstå hur, då tingsrätternas antal minskas från 27 till 20.

Därtill ska det stängs många så kallade sammanträdesplatser, bland annat den som finns i Kimitoön. Sammanträdesplatser har varken kansli eller personal men det går att ordna huvudförhandlingar på sådana. Sammanträdesplatsen i Nystad ska också stängas, så trycket på Åbo och Salo kommer att öka.

Regeringens mål är att spara 7–7,5 miljoner euro med färre tingsrätter, enligt andra uppgifter bara 5 miljoner. Denna teoretiska och verkligt minimala besparing kommer ändå att stå vanligt folk dyrt, då de tvingas köra långa vägar för att få rättvisa i helt vanliga civilmål. Påståendet om en ekonomisk nytta utdömd av bland annat Kristdemokraternas riksdagsledamot Antero Laukkanen:

”Tvärtom tror jag att reformen ger kostnadsökningar då man måste bygga till (vid de tingsrätter som blir kvar) och det att resekostnaderna ökar kraftigt. Därtill kommer olika indirekta kostnader”, sade Laukkanen i oktober till Verkkouutiset, en nyhetssajt nära Samlingspartiet.

Regeringen har inte presenterat en enda egentlig kalkyl.

Riksdagsledamoten Matti Torvinen (Blå), själv jurist, anser att färre tingsrätter leder till koncentrerat specialkunnande. De tingsrätter som blir kvar ska alltså vara med kompetenta än de nuvarande.

”Medborgarna måste uppleva att de har behandlats rättvist då de går ut från tingsrätten, med domslutet i fickan”, säger Torvinen på partiets nyhetssajt sininentulevaisuus.fi.

Tanken är att högre kompetens ger besparingar: Om en individ upplever att tingsrätten arbetat professionellt, också om domslutet inte var det väntade, så ska intresset för att driva processen vidare minska. Fler beslut som inte överklagas, alltså.

Det här låter ändå naivt. Om man förlorar i tingsrätten fattas knappast beslutet om att överklaga och gå vidare till hovrätten efter en bedömning av hur ”professionell” tingsrätten var. Dessutom: När kom detta krav på professionalisering? Är det någon som påtalat ett problem i det nuvarande upplägget?

Ur en språklig synvinkel skulle reformen drabba Svenskfinland hårt. Målet är att lägga ned tingsrätterna i Borgå och Raseborg och sammanträdesplatsen i Jakobstad. Samtidigt slås Österbottens tingsrätt samman med Mellersta Österbottens tingsrätt, så att förvaltningsspråket byts till finska.

”Den vårdreform som regeringen är i färd med att sjösätta anses fortfarande innehålla många betänkligheter vad beträffar jämlik språklig behandling. Nu verkar regeringen med samma envetenhet försöka driva genom en tingsreform som också den hotar den språkliga jämlikheten”, skriver Henrik Othman i sin ledare (VBL och ÖT, 12.11).

Reformen skulle drastiskt försämra unga svenskspråkiga juristers möjligheter att auskultera, studera yrkesutövning på platsen, på sitt modersmål.

”Vad innebär det för återväxten av lagkunniga med svenska som modersmål?” frågar Othman.

På sikt leder det här oundvikligen till att möjligheterna att sköta rättsliga ärenden på svenska krymper.

Målet är att reformen blir verkligen 2019. Resultatet skulle bli undermåligt ur språklig synvinkel, enligt SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

”Det här förslaget slår hårt mot många orter i Svenskfinland där det är viktigt att få rättservice även på svenska”, säger Henriksson i ett pressmeddelande från tidigare i år.

Det är inte bara SFP som protesterar, utan hela oppositionsfältet, med Vänsterförbundet, SDP, KD och De Gröna. Det är inte underligt, eftersom de negativa lokala och regionala följderna drabbar hela landet.

Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah har pekat på att det i Kuopio, dit kanslitjänster flyttas från Idensalmi och Varkaus, inte på långt när finns lokaler för att sköta allt. Som en följd av att Idensalmi stänger tvingas också den lokala polisen sätta mycket mer tid på att köra fångar från Sukeva fängelse till och från Kuopio. Det här försämrar polisens utryckningsberedskap.

Eftersom det inte finns en region som undviker de negativa följderna av den tilltänkta tingsrättsreformen, borde det inte vara omöjligt att stoppa den. Åsikterna går nämligen isär också inom regeringen: i norra Savolax har fem riksdagsledamöter arbetat mot lagen, över partigränserna, medger Elsi Katainen, en centerpartist som inte gillar sin egen regerings planer.

Tingsrättsreformen skulle hota rättskyddet för alla och slå särskilt hårt mot det svenska. Den skulle också bli dyr och leda till tokigheter i hela landet. Därför borde det inte vara omöjligt att med rätt politik nå över partigränserna och vinna ett tillräckligt stöd för att stoppa denna värdelösa reform.