Laurikainen TPS man i två år till
FOTBOLL
"Elitidrott nu för tiden handlar lika mycket om ekonomi som resultat på fotbollsplanen." – Mika Laurikainen
– Ända sedan försommaren har jag förhandlat med ledningen om mitt nya kontrakt. Jag ville inte göra några förhastade beslut utan har tänkt över det mycket noga. Den viktigaste aspekten för mig var att föreningen kunde presentera ett hållbart utvecklingsarbete med tanke på framtiden.
Det säger TPS tränare Mika Laurikainen i sin motivering då han omsider skrivit på för två år till med klubben. För honom, en TPS:are i själ och hjärta, räcker det inte med att den idrottsliga bit han själv ansvarar för är i skick ifall det övriga inte är det.
– Elitidrott nu för tiden handlar lika mycket om ekonomi som resultat på fotbollsplanen. De här sakerna måste gå hand i hand om man på lång sikt vill nå framgång.
I fjol lyckades TPS-fotbollen tack vare en lyckad massfinansiering avstyra ett överhängande konkurshot. I klartext handlade det om en aktieemission där privatpersoner till ett pris av 50 euro per aktie uppmanades att köpa andelar i klubben.
Man lyckades med nöd och näppe samla in de 300 000 euro som var minimikravet för att herrlaget skulle kunna fortsätta i ettan.
I juni i år tillsattes en strategigrupp vars uppgift var att vinnlägga sig om att man inte skulle hamna i samma ohållbara situation på nytt. Gruppen leddes av Jarmo Kähkönen som så sent som förra veckan utsågs till ny vd.
– Jag vågar tillstå att ekonomin är avsevärt bättre än för ett år sen. Därmed inte sagt att den är så stabil att vi skulle ha råd att luta oss tillbaka och lägga oss på latsidan. Hårt arbete krävs dagligen för att vi ska kunna hålla skutan flytande, säger Kähkönen.
Han tycker ändå att man kommit en bra bit på vägen. Lagandan ända upp i styrelsekretsar är god och man jobbar för ett gemensamt mål som på sikt ska göra TPS till en av blomstrande fotbollsklubb igen.
– Det gäller att slå vakt om de långa traditioner som finns inom föreningen. Vår svartvita logga är känd över hela landet. I Åbo med omnejd finns det mycket folk som verkligen känner för klubben. Det är en möjlighet som vi inte får sumpa bort. TPS måste vara synligt också utanför fotbollsstadion.
Om ekonomin fortsättningsvis staplar sig fram med små steg i taget har representationslaget i herrettan formligen rusat fram efter den sedvanligt tröga starten på säsongen.
TPS har vunnit 18 av sina 23 senaste matcher och bortsett den överraskande förlusten mot kögänget Gnistan har man bara tappat poäng i fyra oavgjorda möten mot manskap från övre halvan av tabellen. Med fyra omgångar kvar toppar Åboelvan tabellen med tre poäng ner till Honka och åtta till KPV.
Laget har med andra ord avancemanget till ligan helt i egna händer. I praktiken räcker det med delad pott i den avslutande seriefinalen mot Honka i Esbo om man innan besegrar på pappret svagare Jaro, OPS och Gnistan.
– Hösten är en fin årstid och ännu bättre blir det då vi har förmånen att spela de här matcherna, varav två går inför hemmapublik. Laget är så bra förberett det kan vara i detta sena skede av säsongen.
– Mycket återstår men för första gången sedan vi för tre år sen föll från ligan känner vi att vi har alla verktyg som behövs för att ta steget upp. Samtidigt är vi medvetna om att de mentala påfrestningarna ökar för varje steg närmare målet vi kommer, säger Laurikainen som var med om degraderingen hösten 2014.
En som inte utstrålar någon överdriven nervositet nu då insatserna höjs är den 23 år gamla yttern Ilari Mettälä.
– Det är de här avgörande ögonblicken man väntar på som fotbollsspelare. De stora matcherna kommer inte varje dag. Alla talar om att den rutin som några av de äldre killarna besitter kommer väl till pass nu då bågen spänns.
– Men det är lika för alla. Också vi yngre har samlat på oss viktiga erfarenheter de två senaste höstarna då vi varit nära men inte klarat av att löpa linan ut. Feelingen i omklädningsrummet är fin och vi känner att vi har många mänskor i stan bakom oss då vi springer in på gräsmattan.
TPS möter Jaro på fredag med avspark klockan 18.30 på Veritasstadion.