Lärare i Åbo upprörda: Staden sparar pengar genom att konkurrensutsätta men märker inte att mat och städning lider

Uppgifterna i offentligheten om att Åbo stad sparar tiotals miljoner euro genom att konkurrensutsätta kommunala tjänster som fastighetsunderhåll, städning av skolor och daghem, matservicen och skötseln av kommunaltekniken har fått många Åbobor att reagera.

Framförallt inom lärarkåren har man reagerat på besparingarna som gjorts inom städningen och matservicen.

I S:t Olofsskolan är lärarna upprörda och förvånade över hur stora summor det handlar om.

Genom konkurrensutsättningen av olika tjänster sparar staden under en femårsperiod över 60 miljoner euro.

Inom städningen sparar man 10,5 miljoner euro och inom matservicen 12 miljoner.

– Klart det här väcker reaktioner med tanke på att servicen försämrats. Vi är förvånade över att staden sparar in så stora summor, säger rektor Christer Karlsson.

Han säger att kvaliteten på skolmaten har försämrats och nivån på städningen har sjunkit.

– När det gäller skolmaten köper man in förmånligare produkter jämfört med tidigare. Det är mycket ris, makaroner och soppor. Den försämrade kvaliteten gör att färre elever äter i skolan, säger Karlsson.

Förutom bespisningen ansvarar Arkea också för städningen i skolan.

Städningen sköttes fram till somras av ett annat företag. Men Arkea vann den senaste offertrundan och fick jobbet.

Dåligt städade korridorer och toaletter

Under hösten har skolan haft stora problem med städningen.

– Toaletterna har varit ostädade i flera veckor, och i korridorerna har det varit fullt med damm, säger Karlsson.

– När det förra företaget hade hand om städningen fungerade den mycket bättre. Men sedan Arkea tog över har nivån sjunkit betydligt. Det beror på att man har bara en städare som städar hela skolan. Förut hade vi två städare, säger Karlsson.

Skolan har klagat över den undermåliga städningen i flera repriser till staden.

Till slut skickade man en extra städpatrull som hade i uppdrag att ordna upp missförhållandena och städa skolan ordentligt.

Skolan har dessutom fått ytterligare en städare som städar några timmar på förmiddagarna utöver den som städar på eftermiddagar och kvällar.

– Nu har situationen blivit bättre, men städningen haltar fortfarande, säger Karlsson.

Också fastighetsunderhållet har försämrats

Det är inte bara städningen och skolmaten som blivit sämre. Också fastighetsunderhållet har försämrats då antalet timmar som vaktmästaren sköter sina sysslor i skolan har minskat.

– I dag sköter vaktmästaren flera skolfastigheter. Det gör att han alla gånger inte hinner med allt som ska göras. Skolbyggnaden är gammal och det gör att den oftare också är i behov av reparationer, säger han.

Han säger att det i lång loppet inte är förnuftigt att spara på fastighetsskötseln.

– I längden blir det bara dyrare då reparationsbehovet ökar.

Rektorn i Sirkkala skola, Elise Kurtén, instämmer.

– Vi har en fastighetsskötare i vår skola. Men tyvärr ser vi honom alltför för sällan då han också sköter flera andra fastigheter. Städare och fastighetsskötare är jätteviktiga personer när det gäller fastighetsskötsel och inneluft. Här sparar staden i fel enda, säger Kurtén.

Karlsson tycker också att staden sparar på fel ställen då man pressar kostnaderna för städning och fastighetsskötsel för att inte tala om skolmaten.

– Skolmaten är viktig för att eleverna ska orka med skoldagen. För många elever är skolmaten dessutom den enda varma måltiden de får om dagen. Staden borde se till att den håller tillräckligt hög kvalitet. Samma sak gäller städningen, säger Karlsson.

Lars Nyberg, lärare i Luostarivuoren koulu, reagerar både som lärare och förälder.

Han är vice ordförande i Hem- och skola i Åbo.

Liksom i S:t Olofsskolan har städningen också blivit sämre i Luostarivuoren koulu.

– Inom Hem och skola har vi länge påtalat de här bristerna, bland annat via insändare i pressen. Man har för få städare. Vi är oroliga för Arkeas anställda som är överbelastade, säger Nyberg.

Under det senaste decenniet har antalet städare i skolan halverats, i dag har skolan två städare.

– Också skolans vaktmästare är överbelastad eftersom har ska sköta flera fastigheter samtidigt, säger Nyberg.

Han anser att staden i fortsättningen måste ompröva resursfördelningen och kvalitetskriterierna inom upphandlingen.

– Staden måste helt enkelt höja kvaliteten och inte tänka enbart på pengarna, säger Nyberg.

Åbo stad: Vi följer rekommendationerna

Vid Åbo stad säger tjänstemännen att staden följer rekommendationerna som getts inom den offentliga upphandlingen.

Dessutom följer man alltid upp avtalen som ingåtts med företagen som producerar tjänsterna och kontroller att de uppfyller de uppställda kraven.

– I fråga om skolmaten följer vi de nationella rekommendationerna när det gäller matens innehåll och näringsvärde. Städningen känner jag däremot inte så bra till. Men också där följs de allmänna kriterierna inom den offentliga upphandlingen, säger Fredrik Lindström, t.f ekonomidirektör och ansvarig för stadens upphandling,

Enligt Lindström får staden kontinuerligt in respons på tjänsterna man handlat upp.

Han säger att det inte är omöjligt att staden kan se över kvalitetskraven när följande upphandlingsperiod ingås, till exempel när det gäller städtjänsterna.

Enligt biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen har staden inom städningen inte fått in sådana klagomål som skulle föranleda att man omprövar avtalet med leverantören av tjänsterna.

– Att ändra på kriterierna är dessutom inte möjligt mitt under en avtalsperiod. Det kan man göra endast när nya avtal ingås. Däremot har staden möjlighet till sanktioner ifall leverantören inte uppfyller kraven, säger han.

När det gäller påståendena om att kvaliteten på skolmaten försämrats säger Virtanen att om så är fallet så beror det inte på konkurrensutsättningen.

– Vi har inte konkurrensutsatt skolmaten ännu. Den processen pågår för tillfället, säger Virtanen.

Han är nöjd över de besparingar som staden gjort tack vare att man konkurrensutsatt kommunala tjänster inom stadens olika sektorer.

– Totalt har vid sparat 66 miljoner euro under fem år. Det visar att konkurrensutsättningen har lyckats väl, säger Virtanen.