Långsiktig plan behövs för att trygga psykiska hälsan för alla befolkningsgrupper

Coronapandemin har visat på behovet av att satsa på förebyggande arbete för att främja psykisk hälsa. Personer som redan innan pandemin befann sig i en sårbar ställning har i synnerhet drabbats till följd av isolering och minskad tillgång till mentalhälsotjänster.

Långvarig isolering och ensamhet har ökat för såväl unga som äldre. Idag upplever var tredje person ensamhet. I synnerhet har ensamhet ökat bland äldre över 65 år. Detta i kombination med bortfall av rutiner och aktiviteter har utgjort ytterligare belastning.

Delaktighet och känsla av tillhörighet utgör skyddande faktorer för den psykiska hälsan, faktorer som inte har varit självklara under den utdragna coronakrisen.

Den psykiska hälsan byggs upp i vardagen. Barn och unga behöver positiva vardagsmiljöer som stärker deras psykiska hälsa såsom skolan, familjen och hobbyer. Barn och unga som mår dåligt måste få hjälp i rätt tid och med låg tröskel. Även mentalvårdstjänster för unga utanför studie- och arbetslivet bör tryggas.

Äldres psykiska hälsa behöver främjas genom konkreta åtgärder. Detta kan inkludera gemenskapsuppmuntrande vardagsmiljöer, ökad tillgänglighet och tjänster som ökar delaktighet.

Det lönar sig att utnyttja tredje sektorns tjänster som föreningar och övriga aktörer erbjuder. Tredje sektorns aktörer har möjlighet att möta människor i deras vardagsmiljöer och kan även hänvisa och vägleda personer till olika stödformer vid behov.

Positiva vardagsmiljöer, hälsofrämjande och förebyggande arbete bör ha en central roll för att erbjuda människor möjlighet att stärka sin egen psykiska hälsa. På detta sätt kan vi öka våra resurser att hantera långvariga effekter av coronakrisen.

Psykosociala förbundet

Christer Rönnlund Styrelseordförande

Bodil Viitanen Verksamhetsledare