Läkare: Svenskfinland behöver nytänk i vårdreformen, inte självömkan

Läkaren Johan Fagerudd på det privata vårdbolaget Pihlajalinna Doctagon råder det finlandssvenska etablissemanget att gå in för en offensiv strategi för att värna om svenska vårdmodeller i landskapsreformen.

– Sluta bygga hus och satsa i stället på kvalitativt innehåll och fungerande närvård, säger han.Enligt Fagerudd lönar det sig inte att vältra sig i självömkan efter regeringens beslut att flytta den fullskaliga jouren från Vasa centralsjukhus till Seinäjoki.

– Alla vill försvara de bastioner som existerar i dag. Nu gäller det att tänka i större banor. Svenskfinland behöver en stor och konkurrenskraftig producent av social- och hälsovårdstjänster som kan hävda sig i den nya situationen, säger Fagerudd.Han lyfter fram ett avskräckande exempel från Överesse där en privat stiftelse vill investera 1,1 miljoner euro i en lokal hälsovårdscentral.

– Det här förslaget läggs fram i en bygd som har omkring 800 innevånare. Är det en vettig investering då det redan existerar adekvat vård på rimligt avstånd? Det tar ungefär 20 minuter att ta sig till Jakobstad från Överesse, säger Fagerudd.

Nytänk och visioner

Enligt Fagerudd gäller det att bygga upp nya och större svenska vårdmodeller som bygger på telefonservice och distans- och hemläkartjänster. På det här sättet kan man förkorta ambulansrallyt till sjukhusjouren under helger och kvällar.

– I Mänttä har vi grundat ett gemensamt bolag med kommunen för att ta tillvara fördelarna från det kommunala och privata vårdsystemet. Genom att dela på kostnaderna uppnår vi konkurrensfördelar.Vänsterförbundets ordförande Li Andersson är inte lika övertygad om privatiseringens välsignelser.

– De långa köerna i vårdcentralerna är ett tecken på att det inte har satsats tillräckligt på den offentliga vården. Med en tilläggsinvestering på upp till 400 miljoner euro skulle vi kunna trygga en veckas vårdgaranti, säger hon.Enligt riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) behövs gränsöverskridande samarbete för att den svenska vården ska kunna tryggas i kommuner där landskapet är till övervägande del finskspråkigt.

– Jag föreslog en skrivning i social- och hälsovårdsutskottets betänkande som hade förpliktat landskapen att samarbeta i frågor som berör vård på svenska, men förslaget förföll, säger Rehn-Kivi (SFP).

Konsortium eller kompetenscentrum

Enligt utredaren Christina Gestrin på Nylands förbund finns det två konkurrerande lösningsmodeller. Antingen grundas ett gemensamt bolag av de tvåspråkiga landskapen för att koordinera den specialiserade vården på svenska, eller så går man in för att koncentrera den svenska bashälsovården till ett fåtal utvalda vårdcentraler som man har gjort i Helsingfors.

– Utmaningarna är stora i Nyland. Enligt en enkät som gjordes i Esbo är det 70 procent av alla finlandssvenskar som uppger att de inte får vård på svenska, säger Gestrin.Kommunpolitikern Björn Månsson (SFP) varnade för risken att förlita sig alltför mycket på den privata sektorn i de svenska särlösningarna.

– Ifall vi går in för att grunda ett privat svenskt vårdkonsortium finns det en risk att vi samtidigt gör avkall på våra anspråk på svensk service i den offentliga vården, säger Månsson.

Den svenska bristen på kritisk massa kan också spela spratt med konkurrensutsättningen då klientgrupperna är alltför små ur ett kommersiellt perspektiv.

– Landskapsreformen kan i värsta fall splittra den svenska servicen ifall den offentliga vården inte samtidigt stärks, säger vice ordförande Anette Karlsson på Finlands svenska socialdemokrater.Vänsterförbundet är inne på samma spår.

– Det går inte alltid att konkurrera fram svensk service eftersom det inte alltid är lukrativt för bolagen att etablera sig på väldigt små orter, säger Li Andersson.

Mikael Sjövall/SPT