Lagen om personaldimensionering inom äldrevården blev äntligen verklighet

Åtminstone under de senaste tjugofem åren har många allvarliga brister och problem framkommit inom äldreomsorg och frågan har ofta diskuterats. Särskilt vårdpersonalens antal har ansetts vara ett problem. Det har också blivit klart att enbart rekommendationer om antalet anställda inte längre räcker till att trygga kvaliteten i äldreomsorgen.

Trots coronakrisen har denna länge förväntade, betydande och historiska förbättring, det vill säga lagen om personaldimensionering för serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre, äntligen godkänts i riksdagen. Hatten av för det. Lagen träder i kraft stegvis så att från ingången av oktober ska det finnas minst 0,5 vårdare per klient. Från början av 2021 ska antalet personer som gör direkt vårdarbete öka till 0,55 och år 2022 till 0,6. I april 2023 ska personaldimensioneringen uppnå kvoten på 0,7 vårdare per klient.

Lagen stiftades för att de äldre kan få en kvalitativ effektiverad långvarig vård och en kvalitativ långvarig institutionsvård, det vill säga vård som möjliggör meningsfull livskvalitet för den äldre. Den bindande personaldimensioneringen tryggar framför allt de äldres grundlagsenliga rätt till nödvändig omsorg. Samtidigt eftersträvar man bättre klient- och patientsäkerhet.

När det finns fler vårdare i arbetsskiftet blir det lättare att utföra sitt arbete bättre. I uträkningen finns inte de som utför indirekt arbete det vill säga stödtjänster utan bara personalen i direkt vårdarbete, vilket gör det möjligt att säkerställa att vårdare kan koncentrera sig uttryckligen på vårdarbete. Detta kommer att ha en positiv inverkan på arbetsförhållanden, säkerheten på arbetsplatser och möjligheter att jobba professionellt på ett etiskt hållbartsätt. Förhoppningsvis ökar detta också intresset för vårdarbetet och man kan locka tillräckligt med yrkesutbildade personer till äldrevården. Lagändringen skickar alltså ett viktigt budskap för arbetstagarna inom branschen och deras välmående och trivsel i jobbet. Det är också bra att vårdbehovet i fortsättningen bedöms med hjälp av enhetliga mätare. Detta garanterar rättigheterna till servicen på ett mer jämlikt sätt än för närvarande och garanterar bättre förutsättningar också för utveckling av hela servicesystemet.

Man ska målmedvetet fortsätta arbetet för en bättre äldreomsorg. Det är viktigt att inleda den andra fasen av reformen av äldreomsorgen genom att utveckla de tjänster som tillhandahålls i hemmet och inom närståendevården. Vi behöver också en rättvis reform av klientavgifterna för serviceboenden. De äldres rätt till utevistelse bör också tryggas.

Oavsett ålder har varje människa rätt till ett gott liv, och lagen om personaldimensioneringen är ett stort framsteg mot ett mer jämlikt, mer jämställt och mer humant samhälle. De missförhållanden som framkommit inom äldreomsorgen är en mänsklig tragedi, men vi kan nu glädja oss åt att konkreta åtgärder äntligen har vidtagits för att avskaffa problem och förbättra situationen. Våra äldre förtjänar denna reform.

Eeva-Johanna Eloranta

Riksdagsledamot, SDP

Riksdagsledamöter i Åboregionen skriver torsdagskolumner i ÅU.