Lådvin – förmånlig dryck eller billigt skräp?

Lådviner är rent kvalitetsmässigt sämre än flaskviner – det är helt enkelt ett faktum.

Det här beror inte på att man inte kan sätta exklusiva viner i lådor, utan att tre liter bra vin blir för dyrt för kunden att köpa.

Därför får man tänka lite annorlunda när man köper lådvin. Med ett flaskvin så söker jag det där lilla extra – när det gäller lådvin söker jag helt enkelt efter viner som inte har någon otrevlig bismak. Allt som klarar det testet kallar jag ett bra lådvin.

Det är sällan man hittar sådana boxar under 30 euro – de flesta trelitersboxar som har ett pris som börjar på en tvåa är oftast av dålig kvalitet. Det är ett tecken på att tillverkaren har tagit genvägar någonstans.

Genvägen är inte sällan att man odlar vinrankorna för att ge så stor skörd som möjligt, i motsats till att ge så goda druvor som möjligt. Då tas också omogna, övermogna och mögliga vindruvor med i musten – och det ger upphov till de där otrevliga bismakerna jag nämnde.

En sak att hålla i tankarna när man ska köpa lådvin är att de viner som finns på box och som också finns på flaska inte nödvändigtvis är samma vin, trots att de har samma etikett. Producenterna utnyttjar ofta storsäljare i mellanskiktet och sätter dem på låda – men för att klara av mängderna som behövs så använder de vin av sämre kvalitet.

Rent generellt kan man ge rådet att tysk riesling och portugisiska rödviner brukar hålla hyfsat bra pris-kvalitet-nivå när priset går över 30 euro.

Om du inte vill gå i blindo kommer här ett par boxar som åtminstone håller måttet rent kvalitetsmässigt.

Cono Sur Bicicleta Riesling

Vi inleder med ett exempel där vinet i box inte är det samma som på flaska.

Cono Sur Bicicleta Riesling får du på flaska för en tia. Druvorna kommer från Bio-Bio-regionen i Chile. Det är ett riktigt prisvärt vin, som också har en boxversion.

Men i boxversionen kommer druvorna plötsligt från Chile, utan att man specificerar regionen. Det är ett typiskt tecken på att vinföretaget behövde mer druvor och fick köpa in från andra regioner – något som oftast sänker kvaliteten.

Det gör det också här. Om flaskvinet är en fyra av fem, så är lådvinet tre av fem. Det är fortfarande ett välgjort vin utan bismaker, men inte lika komplext.

Det är ett ganska typiskt riesling, med doft av gröna äpplen, lime och tropiska frukter och samma nyanser i smaken, med både örtighet, mineralighet och en hög syra som kompar. Det är fortfarande prisvärt och ett bra alternativ när du ska bjuda vitt vin åt många.

Men personligen föredrar jag flaskan.

Passar fint till grillad fisk eller somriga sallader med syrlig vinägrett.

Mud House Sauvignon Blanc

Mud House tillverkar prisvärda viner på flaska – de senaste åren har både deras rosévin och deras vita sauvignon blanc fått pris som årets vin, och av en orsak. Riktigt dit räcker inte deras lådvin, utan här talar vi om ett ganska generiskt nyzeeländskt vitt.

Doften är riktigt trevlig, med tydliga toner av svartvinbärsblad, vinbär, rabarber, tropiska frukter och lime. Smaken däremot lever inte upp till doftens pigga framtoning och har tappat udden. Syran är riklig, men i övrigt känns det som ett vitt vin som tappat sina aromer. Samma aromer som i doften finns där, men liksom dämpade.

Trots det är det ett helt okej vin, som passar somriga dagar, vindrinkar och umgänge.

Om du ska servera mat till så är det lätta sallader, vit fisk och överlag rätter med ganska lite smak, men gärna hög syra, som gäller. Eller varför inte sparris med parmesan och citron.

Gnarly Head Pinot Noir

Gnarly Head är en tillverkare som satsar på publikvänliga och välgjorda viner, och deras pinot noir på box är inget undantag.

I och med att det handlar om pinot noir så är det fortfarande ett ganska lätt vin, men det är pinot noir-druvor som är odlade i ett lite varmare klimat. Det betyder att ett kallt klimats pinot noirs tranbär, lingon och sura körsbär här i stället blir hallon, jordgubbar och röda körsbär.

Förutom bären för doften också med sig rostade toner, bittermandel och en lätt sötma. Smaken är lite saftig – det är ett vin som är lätt att tycka om för de som inte gillar alltför kraftiga rödvin, men fortfarande vill ha dem bäriga. Ett bra rödvin för sommarhäng, helt enkelt.

”Medel” är ett ledord för det här vinet som bjuder på medelhöga tanniner och medelhög syra utöver den medelfylliga smaken. Utöver det finns lite rökighet och kryddighet, som ger lite djup.

Servera vinet till grillat vitt kött eller grillade grönsaker – det torde också funka till köttgrytor.

Gnarly Head har också en box med zinfandel, som är fylligare och kraftigare – och lite bättre.

Ícaro Tinto

Här kom den största överraskningen av de testade vinerna.

På just under 30 euro klockar den här portugisen in som det klart billigaste alternativet i startfältet, men också det mest prisvärda. Portugisiska viner är på gång och det lönar sig att köpa dem så länge de hålls billiga – det finns massor av bra exempel i flaskväg.

Ícaro Tinto är en blandning av fyra portugisiska druvor, och de typiska dragen för landets viner kommer fram. Det är kraftigt, tanninrikt, robust och smakfullt.

I doften finns mörka bär som körsbär, blåbär och svarta vinbär, men här finns också rostade toner och en lätt pepprighet. I smaken finns förutom de aromerna också russin och andra torkade frukter och en fyllig kryddighet.

Trots de höga tanninerna och fylligheten är helheten ändå balanserad och varmt mustig, och det är ett vin som är lätt att tycka om – också som sällskapsdryck.

Servera med grillat. Allting som har en fyllig smak och lite brända kanter kommer att funka utmärkt med det här vinet.