Kvalitetsmätning och språkliga rättigheter i vårdreformen

Tankesmedjan Magma gav i mitten av november i år offentlighet åt en studie med rubriken ”God vård – också på svenska?” med underrubriken ”Kvalitetsmätning och språkliga konsekvenser i ett nytt vårdlandskap”.

Pamfletten kommer som på beställning i en situation, där riksdagen håller på att slutföra behandlingen av det digra landskaps- och vårdreformpaketet. Såsom i pamfletten påpekas innehåller paketet egentligen inte en tillstymmelse till direktiv för hur vårdens och omsorgens kvalitet ska mätas. Det räcker inte med att i § 42 (med rubriken ”Villkor som landskapet ställer upp för serviceproducenter) i förslaget till valfrihetslag sägs, att landskapen kan ställa upp villkor för bland annat tjänsternas kvalitet.

Lagstiftaren har strängt taget rätt att före det slutliga godkännandet av lagens innehåll få reda på, huru man tänkt sig att mäta kvaliteten på de tjänster som kommer att produceras inom ramen för vårdreformen. I den mån reformpaketet godkänns under pågående riksdagsperiod kommer emellertid inte att så ske.

Den representant för Institutet för hälsa och välfärd (THL), som deltog vid lanseringen av pamfletten, sa att det vid THL pågår ett pilotprojekt om hur nationella kvalitetsregister kunde utvecklas, men att det är ett långsiktigt arbete som kräver både resurser och kompetens.

Följande citat ur pamfletten säger i ett nötskal det vi seniorer önskar framhålla: ”För hur ska vi medborgare i tider av valfrihet kunna välja vårdproducent, om det inte finns kvalitetsmässiga jämförelser och objektiva kriterier för klienterna/patienterna? Risken är uppenbar att producenternas egen marknadsföring styr våra val i brist på fakta både vad gäller vården överlag och den svenskspråkiga vården och omsorgen alldeles särskilt”. Beträffande tryggandet av vård på svenska har riksdagens social- och hälsovårdsutskott i sitt 7.11.2018 daterade utkast till betänkande omfattat grundlagsutskottets utlåtande och lagt till i ovan nämnda paragraf villkoret om tryggandet av de språkliga rättigheterna. Det tillägget finner vi seniorer speciellt välkommet, eftersom risken för äventyrande av patientsäkerheten är för denna åldersgrupp kanske störst på grund av att klienten/patienten blir vare sig förstådd eller inte förstår vad läkare och vårdpersonal säger.

Detta tillägg, som förhoppningsvis hänger med ända till slutet av riksdagsbehandlingen, kom till efter att pamfletten färdigställts och kunde sålunda inte beaktas i texten. För att öka intresset att lära sig svenska, finska och engelska föreslår vi att man skulle utbetala ett tillräckligt motiverande språktillägg till sina vårdare och att lönesättningen i allmänhet blir konkurrenskraftig på marknaden.

Styrelsen för Förbundet Svenska Seniorer i Finland antog detta uttalande vid sitt möte den 27.11.

Ralf Skåtar

Förbundsordförande