Kronisk brist på personal och långa köer till specialistsjukvården – fjolåret utmanade vården i Egentliga Finland

Kronisk brist på personal var det största problemet inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt i fjol, skriver distriktet i sin verksamhetsberättelse som välfärdsområdet har fått ta del av.

Vårdköerna, som man lyckats förkorta en aning, förlängdes igen. De var i medeltal 46 dygn jämfört med 2021, då antalet dygn var 37.

Antalet patienter som tvingades vänta på vård i över ett halvår fördubblades.

Personalbristen förvärrades av pandemin, av andra sjukdomsfall och i april av vårdfackens strejker. Det rådde även förbud mot att jobba övertid och byta arbetspass och flexa med arbetstider under största delen av året.

Eftersom en del av verksamheten inom distriktet endast fungerar då personalen är flexibla med arbetspassen förvärrades läget ännu mera.

Psykiska sjukdomar som orsak till personalens sjukfrånvaro har ökat

Den procent som ser till personalens sjukfrånvaro som helhet har stigit. I fjol var den 5,2, jämfört med 4,2–4,5 åren 2019–2021.

Sjukdomar i andningsorganen utgjorde nästan 20 procent av frånvarofallen. Covid-19 utgjorde nästan 17 procent av fallen och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen 17 procent av fallen.

Psykiska sjukdomar som orsak till sjukfrånvaro har ökat jämfört med tidigare år och är nu 17,3 procent.

Cirkeln sluts om och om igen

Patienter på akuten har i värsta fall tvingats vänta på fortsatt vård i upp till en vecka. Det här har i sin tur lett till att sjukhusavdelningarna fyllts av dem – vilket leder till att avdelningarnas verksamhet till och med tidvis har lagts ner.

Det har i sin tur lett till att en del icke-brådskande operationer har skjutits upp då det inte funnits plats för patienterna efter operationerna.

Nästan en av fem operationssalar var ur bruk sedan september.

Cirkeln har med andra ord slutits många gånger och köerna till specialistsjukvården ökat.

Gastroenterologin, neurokirurgi och gråstarrs- och fetmaoperationer har drabbats av långa köer.

Inom psykiatrin var läget också utmanande, precis som tidigare år, och dessutom ökade köerna till vård även här då pandemin ledde till att folk mådde sämre.

Upp till 40 av tjänsterna inom psykiatrins specialistläkartjänster var obesatta och även vårdpersonal saknades.

Problemen inom barnpsykiatrin var inte lika stora.

Den genomsnittliga behandlingen på psykiatrisk avdelning ökade något i fjol.

Någon överraskning är det inte att det är en dyster verklighet som välfärdsområdena har fått ta över.

Något positivt är att då patienterna väl får vård är de ofta nöjda med den, enligt verksamhetsberättelsen.

En betydande händelse var också att Fyrsjukhuset togs i bruk, vilket fungerade bra i sin helhet trots en del tekniska problem. Största delen av verksamheten i U-sjukhuset är också avslutad nu.