Kriser visar vem som är en sann ledare

När något går fel brukar man skylla på dåligt ledarskap, eller på bristande kommunikation.

Vissa av oss jobbar med bådadera…

Synen på ett gott ledarskap har förändrats och kommunikation ses i dag som en viktig ledarskapskompetens. Vi går från ett hierarkiskt mot ett mera jämlikt och sparrande ledarskap, där teamets dynamik, en öppen kommunikationskultur och personalens välmående och motivation ses som nycklar till organisationens framgång.

Under coronapandemin har många omvärderat sin inställning till arbete. Kunde jag göra nånting annat i mitt liv än arbeta? Vad gör mig lycklig? Hur mycket tid har jag för mina närmaste och för min hälsa? Hinner jag uppleva de äventyr jag drömt om?

I arbetslivet finns nu en yngre generation som inte är villig att offra all sin tid och energi på enbart arbete, och som vill känna att jobbet är meningsfullt och ansvarsfullt. Vilket ledarskap behövs här?

Under min första arbetsdag på Folkhälsan konstaterade vår vd glatt att ”Folkhälsan är en arbetsplats där vd bär bord.”Det stämmer, hierarkierna är låga och chefer och direktörer är villiga att hugga i där det behövs.

Kanske präglar det här tredje sektorn, eller så är det trenden på allt fler arbetsplatser. Det känns viktigt att alla känner organisationens vision och vill förverkliga den. Allas insatser och åsikter värdesätts och utmaningar tacklar man tillsammans.

Psykologisk trygghet krävs för att nå framgång och föda kreativitet. Chefens roll är viktig vad gäller att skapa en trygg miljö där oliktänkande är tillåtet. Hur chefen kommunicerar, med ord och ordlöst, visar hur motsatta åsikter tas emot.

Visst, vi jobbar i team och alla bär bord. Men när det krisar till sig krävs ett starkt ledarskap. Man kan säga att kriser visar vem som är en sann ledare, kanske föder de nya ledare.

Coronapandemin satte vår färska regerings ledarskap på prov och visade hur viktig en tydlig och konsekvent kommunikation är. Kriskommunikation handlar om att utse talespersoner, att kommunicera enhetliga budskap, att visa ärlighet och öppenhet och att kommunicera tillräckligt ofta och i växelverkan. Under pandemin gick det inte riktigt så, utan budskapen var motstridiga och ofta förvirrande.

En viktig lärdom om kriser är: Lär dig av kriser. Hur kan till exempel kommunikationen skötas bättre nästa gång?

Det pågående kriget i Ukraina är ett grymt exempel på hur det kan gå när ledarskap övergår i envälde och ett växande maktbegär.

Samtidigt ser vi ledare växa till oanade mått, såsom Ukrainas oerfarne president Zelenskyi.

Den amerikanska professorn och författaren Adam Grant anser att Zelenskyis ledarskap inte bara handlar om mod och karisma, utan om hans sätt att förbinda sig. ”Vi följer en ledare som slåss för vår skull.”

Även Finland genomlever svåra tider, där rädslan för krig skuggar vår vardag. Våra beslutsfattare förhandlar om eldfängda och livsviktiga frågor såsom Finlands medlemskap i Nato. Vi behöver kloka, mogna och kunniga ledare, som kommunicerar med de rätta orden. Det är en balansgång som inte tillåter snedsteg.

Jag önskar att de som leder oss genom kriser inte ska bli för ensamma, utan har personer de kan ty sig till. Någon som tackar dem för att de gör sitt bästa. Någon som ger dem en uppmuntrande klapp på axeln, och lyckas ingjuta hopp om att allt nog löser sig till slut.

Det hoppet behöver vi alla nu.