Korpo ungdomsförening räddade sin ekonomi redan före elpriserna sköt i höjden

– Elräkningen har på senare år varit så hög att vi emellanåt haft problem att betala den, berättar Lena Palén, ordförande för Korpo Ungdomsförening, då vi besöker ungdomslokalen Gjallarhorn i Markomby i Korpo.

Korpo ungdomsförening grundades 1903 och föreningshuset Gjallarhorn byggdes och invigdes år 1907.

Uppvärmningen sköttes till en början enbart med vedeldning. På 1980-talet var det vanligt att övergå till uppvärmning med direkt el, och också på Gjallarhorn slopades vedeldningen i samband med en stor renovering av lokalen och elelement installerades.

Numera är det mycket dyrt att värma upp huset för olika fester, amatörteaterövningar och föreställningar samt övrig verksamhet. Dessutom finns det en hel del köksmaskiner för storkök som slukar el.

– År 2019 var elräkningen cirka 3 600 euro. År 2020 stod huset tomt på grund av coronaepidemin, och vi hade bara grundvärme i huset, men totala elkostnaden var ändå 2 900 euro, och summan var den samma för 2021, berättar Palén.

Inne i den stora salen med scenen finns det ännu kvar delar av den rekvisita som var tänkt att användas under pjäsen Robin Hood.

Föreställningen blev aldrig av på grund av pandemin, och det innebar också ett stort inkomstbortfall som gjorde det svårt för föreningen att klara bland annat elkostnaderna som är föreningens största löpande utgift.

Några år före solpanelerna lät föreningen också installera två luftvärmepumpar i byggnaden som därefter skött hela uppvärmningen av sal och serveringsrum. Husets övriga delar sköts med elelement. Solpanelerna står på markställningar en bit framför själva ungdomslokalen.

– De är lättare att underhålla då de står på marken och behöver taket på ungdomslokalen skötas så är panelerna inte i vägen, berättar Palén.

Över hälften av elräkningen

Under år 2022 gav de 28 panelerna drygt 9 200 kWh, och eftersom den totala elförbrukningen årligen ligger på cirka 16 000 kWh har panelerna bidragit till över hälften av elräkningen. Utan bidrag skulle föreningen enligt Palén inte ha kunnat investera i solpaneler.

– Vi hade förmånen att då ha Axel Johansson i styrelsen som gjorde hela projektbeskrivningen, och projektledaren från Leadergruppen I samma båt – Samassa veneessä fanns till förfogande för att handleda oss och förklarade olika begrepp i ansökan. Utan dem hade det nog varit en svår ansökan att göra.

– Den slutliga ansökan gjorde Axel Johansson, föreningens kassör Carina Andersson och jag tillsammans, säger Palén.

Mycket arbete innan installation

Hon påpekar också att en förening måste göre en hel del jobb före man kan ansöka om Leader-bidrag.

– Man måste ha gjort ett styrelsebeslut på att projektet påbörjas och ska genomföras där det bland annat ska framgå att man söker om bidrag och varifrån man söker bidrag. Finansieringen ska vara klar, alla offertrundor och beslut gjorda och bygglovet klart. Bidraget betalas ut först då anläggningen är installerad och klar, och föreningen måste således kunna betala ut hela summan själv i förskott, berättar Palén om processen.

Ungdomsföreningen lade ut införskaffningen av solpanelerna på en anbudsrunda där tre offerter inkom som i stort var likvärdiga, och beslutet togs på basen av bästa pris i förhållande till effekten.

I november 2020 installerades systemet av Korpobon Johnny Pettersson på IP Solar. Byggnadstekniska delen, som till exempel bygglovsansökan och övervakningen av arbetet köpte föreningen av F:ma Artur Johansson.

Palén berättar att solpanelssystemet totalt kostade cirka 14 000 euro att installera.

Leadergruppen I Samma båt – Samassa veneessä bidrog med 65 procent av kostnaderna och resterande del erhölls av Korpo sparbanksstiftelse som bidrag.

– Vi hoppades på att kunna spara in 40 procent på elräkningen. Allt över det tackar vi och tar emot med öppna armar, säger Palén.