Konserver i skafferiet, men alla viktiga dokument i molnet?

I maj 2018 jobbade jag som gästforskare vid Uppsala universitet och hade förmånen att hyra in mig i en av professorernas lägenheter under tiden. Ingen bodde där annars så jag fick mest reklam i postlådan, men en morgon damp en broschyr ner genom brevinkastet.

“Om krisen eller kriget kommer”

Den delades ut till alla svenska hushåll av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att hjälpa medborgarna bli “bättre förberedda på allt från allvarliga olyckor, extremt väder och it-attacker till militära konflikter”.

Så där satt jag. Drack mitt morgonkaffe, åt min gröt med keso och förkovrade mig i hur jag borde förbereda mig på det vi alla hoppas aldrig kommer inträffa.

Jag måste medge att det inte kändes särskilt aktuellt.

I fjol delades en ny version av broschyren ut. Och nu känns den minst sagt högaktuell.

I dag ser vi allt fler hotbilder i horisonten, och både nationers – och vår egen – beredskap är viktigare än någonsin. Kanske har du bunkrat upp med några extra konserver, wc-pappersrullar och batteriförpackningar? Dammat av vevradion som legat undangömd i förrådet?

Kanske har du till och med lagt vattenflaskor i frysen?

Förutom en plan B för vår fysiska vardag, behöver vi också se till att vi har en sådan för det digitala. Min forskarkollega Carl Heath vid RISE i Sverige brukar använda begreppet digital hemberedskap – en plan B för vår uppkopplade vardag.

När samhället digitaliseras blir vår vardag både smidigare och – ironiskt nog – mer sårbar. Vi bokar vård, deklarerar och undertecknar protokoll med våra bankkoder. Vi får nyheter via appar, kommunicerar med skolan via lärplattformar och ringer allt mer sällan – i stället chattar vi via någon av de många kanaler vi har tillgång till.

Så länge som allt fungerar känns det självklart. När det inte gör det … ja, då står vi plötsligt där med händerna i molnet.

Digital hemberedskap handlar inte om avancerad cybersäkerhet, utan om några till synes enkla men viktiga frågor vi alla borde ställa oss.

Vad händer om de tjänster vi använder inte längre är tillgängliga? Hur når vi våra närmaste om nätet ligger nere? Kommer vi åt våra viktigaste dokument utan internetuppkoppling?

Har vi starka och säkra lösenord, eller är det fortfarande “Sommar2021” som gäller? Kan vi sålla bort desinformation och skrämselpropaganda? Vet vi var vi hittar tillförlitlig information om något allvarligt händer?

Och kanske är de här frågorna inte så enkla ändå – speciellt när alla inte har samma digitala förutsättningar. Vad händer när krisen slår till i ett hushåll där man inte är van vid att hantera digitala problem, eller hos någon som inte vet hur man byter lösenord? Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning – hur stärker vi deras digitala beredskap?

I en allt mer osäker värld, med cyberattacker, klimathot och geopolitisk oro, behöver vi tänka brett. Vår digitala infrastruktur är en del av både vår samhällsberedskap och vår personliga trygghet.

Den nya broschyren poängterar att den motståndskraft vi behöver är något ”vi bygger varje dag tillsammans med anhöriga, kollegor, vänner och grannar”.

Så nästa gång du fyller på konservburkarna: ta också en stund för att se över dina lösenord. Gör en backup på foton du inte vill förlora. Spara ner viktig information lokalt. Prata med barnen om kritiskt tänkande – och med mormor om tvåfaktorsautentisering.

Det kanske inte låter lika dramatiskt som att bygga en bunker. Men det kan vara precis det som gör skillnad om – eller när – krisen kommer.

Här kan du läsa fler kolumner av Linda Mannila.