Kommunerna har sumpat de äldre

De äldre kom i kläm, då man i åratal funderade på hur man ska genomföra en vårdreform i Finland. Vad händer nu?

På frågan var det äldre ska bo sina sista år i livet finns ett bra svar. Alla ska bo hemma så länge som möjligt. Alternativet att bo hemma är ändå inte möjligt i alla situationer.

Kommunerna har haft ett helhetsansvar för social- och hälsovården och främjandet av hälsa och välfärd. Från och med nästa år blir uppgiften att främja hälsa och välfärd kvar i kommunerna medan ansvaret för social- och hälsovården flyttas till välfärdsområdena.

Boende i alla former tangerar främjandet av hälsa och välfärd. Kommunerna kommer också framöver att ha en stor roll i att planera och skapa trivsamma, lämpliga och ändamålsenliga boendeformer för alla kommuninvånare.

Den stora frågan blir hur gränssnittet mellan kommunerna och välfärdsområdena ska kunna fungera smärtfritt. Välfärdsområdena kommer att ha ett regionalt perspektiv, medan kommunerna fortsättningsvis kommer att ha ett lokalt perspektiv. Kommer dessa att kunna sammanfogas?

Småningom kommer vi att se lösningar kring olika boendeformer för äldre, vilka inte längre skapas ur en enskild kommuns synvinkel. Behoven kommer att tillgodoses genom att sammanföra olika behov från ett större område. Det finns säkert olika åsikter om en dylik utveckling är önskvärd eller rätt väg att gå, men mycket tyder på att vi kommer att se en sådan utveckling.

Argumentationen varför en vårdreform är nödvändig har hela vägen handlat om hälsovården. Socialvården har hängt med, utan att i något skede ha varit föremål för en grundlig analys. För gemene man är det inte alltid lätta att skilja på hälsovård och socialvård, men socialvården har i många fall en lika stor roll i enskilda personers liv som hälsovården.

I Sverige har man redan tidigare valt en annan väg. Ansvaret för socialvården finns hos kommunerna medan hälso- och sjukvården sköts av regionerna. Tiden visar om Finland valde rätt i att överföra allt till de nya välfärdsområdena.

Den stora förloraren i den långa nationella politiska kampen om att skapa en vårdreform blev de äldre. I dag råder på många håll en stor ovisshet om bland annat hur man ska hantera olika boendeformer för de äldre. Kommunerna har en lång tid kunnat gömma sig bakom att en vårdreform är på gång och därför har man inte velat fatta beslut om bland annat nya äldreboenden.

Vissa kommuner har valt att sätta huvudet djupare i busken än andra. På Kimitoön diskuterade man helt irrelevanta saker under 5 år och den senaste tiden har man kunnat iaktta en osäkerhet i beslutsfattandet i Raseborg.

I många kommuner är åldersstrukturen redan sådan att behovet av nya boendeformer för äldre är akut. Behoven per individ varierar, därför måste också lösningarna erbjuda olika alternativ. Det spelar inte så stor roll om planerna förverkligas i privat eller offentlig regi, men alla måste ha möjlighet att välja den grundnivå som passar bäst, oberoende av ekonomiska förutsättningar.