Kolumnen: Starka alkoholdrycker bör inte säljas i mataffärer
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Värt att notera är att vi redan har en halv miljon storkonsumenter i Finland. De direkta alkoholkostnaderna är cirka en miljard och de indirekta ligger också på 3–5 miljarder euro per år.
Alkoholbruk förorsakar också ett lidande som inte går att mäta samt skador och osäkerhet också för storkonsumentens familj och närstående. Drickandet påverkar alltid närmiljön, särskilt barnen. Det föds årligen ungefär 600 barn som har alkoholrelaterade symptom eller skador som en följd av moderns drickande under graviditeten.
Alkoholkonsumtionen bland kvinnor har sjudubblats och bland män tvådubblats sedan slutet av 1960-talet. Berusningsdrickandet har också ökat. Tack vare skattehöjningarna har man kunnat minska den totala alkoholkonsumtionen med en halv liter till cirka 10 liter hundraprocentig alkohol per invånare.
Det mest oroväckande är ökningen i alkoholbruk och berusningsdrickande bland barn och ungdomar före millennieskiftet. Till och med 40 procent av sextonåringarna dricker alkohol åtminstone en gång i månaden och cirka 20 procent dricker sig fulla. Alkoholbruk bland minderåringar ökar nämligen risken för våld och olyckor, skadar de ungas utveckling samt leder till alkoholberoende och skador i vuxen ålder.
Syftet med alkoholpolitiken ska vara att skydda speciellt barn och unga mot alkoholens skadeverkningar. Enligt regeringens förslag till ny alkohollag kommer den högsta tillåtna alkoholhalten för drycker som säljs i livsmedelsaffärer att höjas från nuvarande 4,7 procent till 5,5 procent.
Förutom starköl och longdrinks kunde mataffärer sälja olika spritblandningar som lockar unga. Försäljningen av lemonadliknande blanddrycker, så kallade alkoläsk, i matbutiken är mycket problematiskt ur barn- och ungdomskyddets synvinkel.
Förslaget till ny alkohollag gynnar detaljhandeln och utländska bryggerier på Alkos bekostnad. Därtill lämnar det ökande skadliga effekter och kostnader för den offentliga sektorn, vilket ökar välfärds- och hälsoskillnaderna. Förändringen skulle också medföra en helt ny och synlig kanal att marknadsföra starksprit för barn i detaljhandeln. Den skulle inte alls öka drickandet under mer kontrollerade förhållanden i restauranger, som skulle gynna sysselsättningen i restaurangbranschen.
Lagförändringen skulle också medföra betydande hot mot inhemska småbryggeriers starka tillväxt. Att den högsta alkoholprocenten för drycker som säljs i affärer höjs skulle öka sortimentet i butikerna, där inhemska produkter måste tävla om samma hyllutrymme med ett stort antal utländska spritsorter och importerat öl. Därmed kommer det att bli mycket trångt för de finländska småbryggerierna, varav bara få har goda förutsättningar att klara sig i den hårda priskonkurrens som förändringen kommer att medföra.
Eeva-Johanna Eloranta
Riksdagsledamot, SDP
Medlem i social- och hälsovårdsutskottet