Kolumn: Ren inomhusluft är var och ens grundläggande rättighet

Det finns redan tusentals människor i Finland som har blivit sjuka eller som har fått symptomen av oren inomhusluft. Varje år utsätts till och med 800 000 människor för mögel- och fuktskador, varav cirka en fjärdedel är barn och ungdomar. Det har estimerats att inomhusluftproblem förekommer i en tredjedel av skolor och daghem. Reparationsskulden uppskattas uppgå till 5-8 miljarder euro. Sjukkostnaderna för detta problem kan till och med vara 1,6 miljarder euro per år. För att inte tala om priset för mänskligt lidande.

Den som har blivit sjuk på grund av oren inomhusluft har risken att hamna utanför samhällets skyddsnät. Anställda som har blivit sjuka på arbetsplatserna kan inte gå till jobbet men får emellertid inte sjukpenning, eftersom de anses vara ”arbetsplatsoförmögna”, inte arbetsoförmögna. Förutom hälsan har många förlorat sin egendom och sitt hem, när hemmet har avslöjats som mögelhus. De som har exponerats för mögel är inte berättigade till tjänsteledighet, eftersom det inte är fråga om sjukdom eller skada. Enligt god medicinsk praxis-rekommendationerna har man inte funnit ett tydligt samband mellan förekomst av sjuksymptom och mikrober i inomhusluftmiljö. Detta trots att det har genomförts ett stor antal studier där fukt- och mikrobskador förknippas med olika slags hälsobesvär.

Nu behöver man ett nationellt program för inomhusluften. Skadade byggnader måste saneras. Arbetet är stort, men kostnaderna kommer att bli ännu större om åtgärder inte vidtas. Det är också viktigt att förhindra fuktproblem redan i förväg. Med god planering, byggande, reparation, underhåll och skötsel kan man undvika problem. Man måste också säkerställa att ventilationen fungerar ordentligt och att man inte använder giftiga kemikalier i städningen.

Det är viktigt att ta hand om hela upphandlingskedjan och utföra ordentlig byggnadstillsyn i alla skeden redan vid byggtiden. Det borde vara självklart att byggnadsmaterial lagras i torrt. Lagstiftningen måste utvecklas bl.a. för byggbestämmelsernas och ansvarsfrågornas del. Borde man sätta in sanktioner mot dåligt byggande?

Undersökning och vård av exponerade bör förbättras genom att grunda inneluftspolikliniker som är specialiserade på att undersöka dessa patienter. Läkarundersökningar varierar för närvarande, eftersom man inte känner till rekommendationer eller att man inte följer dem. Detta försämrar patientens roll, rättskydd och diagnostik i hälso- och sjukvården.

Behovet av utbildning är stort. Läkare, hälso- och arbetarskyddsmyndigheter samt byggbranschen behöver mera sakkunskap. Insjuknade borde inte mera uppleva att terapi ordineras för symptom av dålig inomhusluft, eller att man tänker att de bara inbillar sig och måste lära sig bort från tankemönster som orsakar symptomen.

Eeva-Johanna Eloranta

Riksdagsledamot Sdp