Kimitoön tappar drygt 10 procent av sina elever om prognosen till 2024 stämmer
Allt färre barn föds i Svenskfinland, så också här, säger Mats Johansson, bildningschef vid Kimitoöns kommun.
Visserligen går barnafödandet i vågor, och till exempel högstadiet i Dalsbruk var en gång (1997) nere i 49 elever för att sedan på några år mer än fördubblas (då alltså åk 7-9).
Men nu är Dalsbruks skola den som tappar flest elever, enligt de prognoser som finns. Skolan har nu 166 elever i åk 1-9 men bara 115 år 2024.
- Bristen på arbetsplatser på öns södra del inverkar tydligt. Och de som pendlar så bosätter sig på öns norra del, i Kimito som är 25 km närmare Åbo än vad Dalsbruk är, säger Johansson.
Högstadiet i Kimito väntas minska lite, från 96 till 87.
Amosparkens skola med åk 1-6 i Kimito ser ut att öka, från 141 elever nu till 160 år 2024.
Västanfjärds skola, med lite ökande antal elever. Foto: Monica SandbergVästanfjärds skola väntas öka en aning, från 39 till 42 elever .
-Däremot ser Hitis-Rosala skola ut att stänga sig själv om det går som prognosen visar, att åtta elever nu blir bara tre elever om fem år. Det är vår enda skola som är stängningshotad, men inte genom att vi skulle vidta några sådana åtgärder utan helt enkelt för att barnantalet minskar så mycket, säger Johansson.
På finskt håll ger prognosen Taalintehtaan koulu med åk 1-6 en ökning från 27 till 30 elever medan finska åk 1-9 i Kimito förutspås minska från 121 till 97.
Öns enda gymnasium är svenskt. Dagens elevantal på 63 väntas hålla sig nästan oförändrat de närmaste fem åren.
Totalantalet elever på svenskt håll är nu 450 som väntas minska till 407, medan dagens antal finska elever 148 väntas bli 127.
Färre lärare, flera sammansatta klasser
Totalt blir det en minskning på 56 elever eller drygt tio procent av Kimitoöns elever i fall prognosen stämmer och antalet minskar från dagens 598 till 542 elever.
Det betyder minskat statsbidrag, men ändå till stor del bibehållna kostnader eftersom antalet skolor är detsamma, möjligen med undantag för Hitis-Rosala.
- Vi får parera med att anställa färre lärare, och ha flera sammansatta klasser, alltså att två årskurser delar på samma klassrum och samma lärare, säger Johansson.
- Det vi behöver nu är barn, barn och åter barn. Vi får hoppas att verkligheten blir lite bättre än prognosen. Särskilt på finskt håll kan det vara stora variationer. Efter höstlovet har vi fem finska elever fler än innan lovet, säger han.
LÄS OCKSÅ:
Prognoser visar: Elevantalet sjunker med fart i Pargas
”Nu måste vi skärpa oss” säger politiker i Pargas om elevprognoser och inflyttning