Kimitoön kan få vargungar i vår

Vargsituationen på Kimitoön är någorlunda oförändrad – tills vidare.

Det säger Mikael Sundberg, rovdjurskontaktperson vid Kimitoöns jaktvårdsförening.

– Vi har minst två vargar på ön, och möjligen en som sprang på isen söder om Kimito, men inga observationer har gjorts inne i reviret.

Det kom en liten flock på tre vargar till Kimitoön för ett år sedan, i början av februari 2017.

– Den så kallade haltande vargen sköts under ett polispådrag då den började närma sig Åbo.

Då hade den rört sig i ungefär en månad på ön och kommit från Bjärnå.

Den halta vargen var drygt ett år gammal men vägde hela 40 kilogram.

De två som stannade kvar är en hona och en hane.

– Det märker man på hur de kissar.

Det finns en möjlighet att det är fråga om ett syskonpar. Då kommer de tillsammans och håller ihop ungefär ett år innan de går skilda vägar.

Men är vargarna inte släkt kan det resultera i en större flock på Kimitoön.

– Tiken var ju löpsk här nyligen.

Liksom hunden lämnar en löpsk varghona blodspår efter sig på marken.

Nyligen besökte vargforskaren Antti Härkälä från Naturresursinstitutet Luke Kimitoön och samlade DNA-prov.

För att lyckas hitta spillning eller bloddroppar kan man få spåra långa sträckor på flera kilometer.

– Men hittar man ett kadaver vet man att vargen har uträttat sina behov någonstans i närheten.

I fjol gavs rapporten om vargläget i landet ut i mars, men Sundberg gissar att årets inte kommer förrän början av juni.

– Med hjälp av DNA-resultaten får man reda på varifrån vargarna har kommit och vilka deras föräldrar är.

Mikael Sundberg uppskattar att man började ta DNA-prov på varg för fem år sedan i distriktet.

– Vargforskningen får i dag mycket pengar.

Varför är det viktigt?

– Det är en samhällssak. För vanliga människor med husdjur är det viktigt att veta om det finns vargar i området och också för jägare som rör sig i skogen med sina hundar.

Vargarna rör på sig otroligt mycket, de kan ta sig 20–50 kilometer i dygnet, speciellt då löptiden är som värst. Under den tiden vaktar hanen sitt revir.

Löptiden är lite längre än hundens, och pågår en knapp månad. Dräktig är honan i cirka 63 dygn.

– I början av maj brukar de första ungarna födas.

Vad säger du om en ny vargflock på ön?

– Nåjo, jag tar inte ställning, men jag vet att det skulle väcka många känslor och för Kimitoöns kommun innebär det säkert lite större utgifter med extra skolskjutsar...

Om parningen på Kimitoön har lyckats eller inte, det får man se först under sensommaren då vargungarna börjar synas på viltkameror.

Hur många ungar det blir är svårt att förutspå.

– I Pyötis fick en hona två ungar medan en hona i Bjärnå fick sex ungar.

Rysligt långlivade blir vargarna inte, säger Sundberg.

– De lever oftast 4–5 år. Vargar som blir 7–9 år gamla är sällsynta i Finland.

Hittills har vargparet på Kimitoön skött sig väl, säger Sundberg.

– Hundarna har tills vidare fått vara i fred.

En orsak till det är att det finns gott om annan mat, jämfört med andra platser i Finland där det till exempel inte finns lika mycket hjortar.

– Här är det främst hjortar som vargen tar och älgkalvar. Inte lika mycket rådjur.

I Kjulo (finska Kyöliö i Satakunda) finns en flock på 7–10 vargar.

– De finns där och mår bra.