Kärnkraft räddar tusentals människor och motverkar att polarisen smälter
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Jag delar Lena Lagerstams syn (ÅU 29.8.2018) på Jordens tillstånd: smältande glaciärer och extremväder av olika slag utgör ett globalt hot för vårt liv på Jorden.
För att stoppa den här utvecklingen måste vi göra allt som står i vår makt.
Den effektivaste metoden att nå resultat är att övergå från användning av fossila bränslen till rena energikällor såsom sol-, vind-, och kärnkraft. För varje ton koldioxid som vi släpper ut i atmosfären smälter tre kvadratmeter polaris. Den dagen Olkiluoto står klart för produktion, och under förutsättning att i ersätter produktionen från kol, kan vi i stället rädda en kvadratmeter polaris per sekund från att smälta.
Om vi räknar in den enhet som är planerad till Hanhikivi talar vi om en dimension på i grova drag 100 kvadratmeter per minut.
Var än kärnkraft kommer på tal är det ofta fråga om rädslor. Därför är det bra att också ta upp de faktorer som de som sprider rädslor ogärna lyfter fram: Kärnkraften har avsevärda positiva effekter på vår hälsa, och är det säkraste och pålitligaste sättet att producera basenergi. Enligt forskning gjord av internationella hälsoorganisationer dog 22 000 människor i förtid i Europa år 2013 på grund av utsläpp från kolkraftverk. Räknat per producerad energienhet är kärnkraften den överlägset säkraste energikällan. Kolkraften dödar 224 människor per terawattimme – för kärnkraftens del är motsvarande siffra 0,04. Det är därför i högsta grad rationellt att ersätta fossila energikällor med vind- och solenergi – att ersätta kärnkraft vore direkt irrationellt.
En del miljöorganisationer håller envist fast vid sin kärnkraftsdoktrin. Men, diskussion om med vilka medel vi skall stoppa klimatförändringen, inklusive möjligheten att ta i bruk små reaktorer som ersättande energikälla, har ändå på ett glädjande sätt bringat mera ljus i ämnet och lösningar söks nu mera fördomsfritt på tvärsnittet av det politiska fältet.
För tydlighetens skull kräver Lagerstams påpekande om Fennovoimas ägande ett förtydligande. Den största ägaren med en andel på 66 procent är Voimaosakeyhtiö SF, med ett stort antal lokala finska energibolag, samt Finska storbolag, såsom Outokumpu och Fortum som ägare. RAOS Voima Oy äger 34 procent av Fennovoima.
Rauli Partanen
Energianalytiker och faktaskribent
LÄS OCKSÅ: Aldrig ger vi upp ett kärnkraftsfritt Bottenviken