Kårkullas framtid
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Debatten om social- och hälsovårdsreformen har alldeles för litet poängterat den sociala sektorn, trots att välfärden inte enbart kan stå på ett ben, dvs. hälsovårdens. Lagens anda är att säkerställa tillgången till service, garantera tjänsterna och deras kvalitet, samt kundens språkliga rättigheter.
De tjänster Kårkulla samkommun idag producerar för personer med intellektuell funktionsnedsättning splittras upp i åtta tvåspråkiga välfärdsområden. Den stora frågan blir hur ska man i framtiden kunna garantera att dessa personer får sakkunniga tjänster på sitt modersmål? Hur ska man garantera att det inte blir fråga om tvåspråkiga lösningar?
Det viktiga i reformen är att garantera specialomsorgens kontinuitet och kvalitet på kundens eget språk, både gällande basservice och experttjänster. Kvalitet innebär att den expertkunskap, som under årtionden byggts upp i Kårkulla, måste bevaras och utvecklas. För att upprätthålla specialkunskap krävs en viss volym. Kundunderlaget i Kårkulla idag utgörs av cirka 1 300 personer. Det är inte stort. Det är därför viktigt att de experttjänster som idag produceras av Kårkulla, hålls intakta. Frågan blir huruvida de övriga tvåspråkiga välfärdsområdena i framtiden kommer att köpa Kårkullas experttjänster. Vi får hoppas att pengar – ”den viktigaste konsulten?” – inte blir det enda som styr besluten.
En del av den service som Kårkulla producerar blir kvar i Egentliga Finlands välfärdsområde, dvs., boende-, arbets- och dagverksamhet i Åboland, samt expert- och utvecklingscentret. Då hoppeligen en tvåspråkig/svenskspråkig social- och hälsocentral byggs upp kring Åbolands sjukhus, är det av största vikt att Kårkulla inordnas i detta kluster. Speciellt med tanke på svenskans framtida ställning.
Det viktiga i välfärdsområdesvalet är att välja in personer, vilka förstår och beaktar den framtida, svenskspråkiga specialomsorgen. Den är volymmässigt liten, men för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning är den livsviktig. Det är alltid synnerligen viktigt att påpeka för beslutsfattarna varför en organisation finns till! I detta fall för personer, vars röst inte mycket hörts i debatten om social- och hälsovårdsreformen.
Märta Marjamäki Pens. samkommunsdirektör
Niklas Guseff Kandidat i välfärdsområdesvalet