Känslorna spelar roll – emotionell intelligens är en stor tillgång på jobbet

Föreställ dig ett möte där du ska redogöra för något viktigt. De andra på mötet lyssnar, nickar. Någon kanske kommer med en fråga.

Föreställ dig samma möte, men nu börjar de andra skrolla på sina telefoner, någon kanske fnissar åt hur du uttalar ett ord.

I det första exemplet råder det en psykologiskt trygg stämning. I det andra exemplet är stämningen mindre trygg.

Om att förstå och acceptera sina känslor

Emotionell intelligens handlar dels om att förstå och acceptera sina egna och andras känslor och dels om att kunna bejaka känslor som bidrar till att skapa en psykologiskt trygg stämning.

Arbetslivscoach Daphne Jensen tar fram ett papper. På pappret finns ord på känslor som är markerade med grönt, blått och rött.

De röda känslorna som rädsla, ilska, sorg, skam, avsky, skuld och hat skapar ett tunnelseende som gör att man inte ser större helheter och nya infallsvinklar.

De gröna känslorna skapar tillit, engagemang och inspiration. Utgående från de här känslorna är ett bredare perspektiv med flera infallsvinklar möjligt.

När man blir medveten om sina känslor kan man ge dem namn och när man kan ge dem namn har man lättare att vid behov reglera dem.

På pappret ser det enkelt ut. Och självklart: Förstås gynnar en psykologiskt trygg stämning kreativitet och engagemang. Men i vardagen, där känslorna blixtsnabbt tar kommandot är det inte lika lätt, vare sig att lägga märke till känslorna eller att inte låta dem styra ens beteende.

– Den som vill använda sin emotionella intelligens och agera på ett emotionellt intelligent sätt måste börja med att bli medveten om sina egna känslor, säger Jensen. När man blir medveten om sina känslor kan man ge dem namn och när man kan ge dem namn har man lättare att vid behov reglera dem.

Är man du med sina egna känslor har man också lättare att förstå och hantera andras känslor.

Jensen är noga med att påpeka att det att man reglerar sina känslor inte handlar om att man inte känner dem.

– Att man sätter en etikett på en känsla betyder samtidigt att man accepterar att man har känslor och tillåter sig att känna dem men att man inte måste agera på alla känslor utan kan välja hur man uppför sig.

Känslorna far i väg med oss, fyller oss, leder oss. Lättast skulle det vara om människor på arbete var som maskiner eller robotar utan känslor. Men så är det inte. Känslorna finns med hela tiden.

EI

Människan är ett flockdjur och arbetsgemenskapen utgör en flock. Lyckas man skapa tillit, trygghet och uppskattning skapar man samtidigt känslan av flocktillhörighet.

Blir man däremot ifrågasatt, osynliggjord eller förlöjligad uppstår en rädsla för att bli utesluten ur flocken.

Och den som är rädd blir stressad, trött och presterar dåligt.

– Man kan kalla den här stressen för emotionell stress. Emotionell stress upplevs ofta som en känsla av värdelöshet, otillräcklighet och att inte duga. Emotionell stress kan också uppstå då man inte får tillräcklig uppskattning för sin arbetsinsats eller då man blir utsatt för så kallade härskartekniker.

Härskartekniker definieras som ”informell maktutövning som sparkar neråt.”Förutom osynliggörande och förlöjligande kan det handla om att undanhålla information eller få någon att känna sig skyldig eller skamsen.

– Få personer utövar härskartekniker medvetet. Oftast är det frågan om ett invant beteendemönster som går att byta ut mot något produktivare, säger Jensen och fortsätter: Blir man utsatt för härskartekniker hjälper det med emotionell intelligens, säger Jensen. Då lägger man märke till den obehagliga känslan, förstår att någon försöker förminska en och kan på ett neutralt sätt berätta vilka känslor som uppstår och hur man skulle vilja bli bemött.

I platta organisationer behövs det emotionell intelligens

Under de senaste hundra åren har det finländska arbetslivet gått från en hierarkiskt styrd produktionsindustri till ett allt mera tjänsteorienterat samhälle.

Den hierarkiska styrningen har ersatts av plattare organisationsmodeller. Många platta organisationer styrs ändå fortfarande som om de var hierarkiska pyramidorganisationer.

Lite som att försöka passa in en fyrkantig kloss i ett runt hål. Det vill inte riktigt lyckas.

– Emotionell intelligens är det enda som får en platt organisation att fungera. I en platt organisation har du ett nätverk och enda sättet som du får ett nätverk att fungera på är att se till att de olika beståndsdelarna har kontakt med varandra. Det här sker genom att sporra samspel och kommunikation. Genom att lyssna och föra dialog.

Hot eller förväntan?

Vill man skissa en riktigt enkel modell av hur det går till när en känsla uppstår ser bilden ut ungefär så här: Något händer, du får en tanke i huvudet eller någon säger något.

Amygdala, vår ”hotradar i känslohjärnan” reagerar: Hot eller förväntan? Om det handlar om ett hot uppstår obehagliga känslor som frustration och stress och du beter dig därefter.

Om det är en behaglig känsla som uppstår skapas känslor som tillit, uppskattning och tillfredsställelse. Ditt beteende blir vidsyntare, kreativare och mera engagerat.

– Man kan ju fråga sig själv om man vill att den andra parten ska känna sig hotad. Vill jag trycka ner den här människan? Vill jag att den skäms? Om man inte vill det, och jag vill tro att de allra flesta inte vill det, så måste man säga det man har på hjärtat på ett sätt som inte väcker försvaret eller hotresponsen hos den andra, säger Jensen och tillägger:

– Det kan ske magiska saker om man försöker skapa en trygg stämning i stället för en hotfull.

Daphne Jensen