Jobba för att jobba eller jobba och må bra?

Glad och positivt överraskad gick jag hem från ett seminarium för unga ledare där jag föreläst om ledarskap och förebyggande av burnout.

Publiken var väl införstådd i temat, tyckte det var viktigt och hade många fina synpunkter.

Min starka positiva känsloreaktion berodde på att jag är mera van vid att möta besvärade miner och oförståelse då jag vill diskutera arbetsvälbefinnande. Som till exempel förra våren. Då hade jag ett samtal med en direktör som först nog ansåg att arbetsvälbefinnande är viktigt, men när jag undrade hur de konkret jobbar med frågan svarade ”Min personal kommer till jobbet för att jobba, inte för att må bra”.

Oj, tänkte jag. Som om välbefinnande och prestation skulle vara varandras motpoler, fast de i själva verket går hand i hand. Endast en välmående individ kan prestera väl.

Jag funderar över vad ointresset att diskutera välbefinnande och förebyggande av burnout beror på. Kanske upplevs temat som att det ligger långt ifrån företagets eller organisationens kärnverksamhet. Kanske är det svårt att greppa vad det egentligen handlar om, och att förstå vad det är vi vill komma åt och hur vi ska hantera det.

Arbetsvälbefinnande ses av många som motionssedlar, promenadmöten och ergonomiska stolar. Men det är så mycket mer än det. Arbetskulturen och ledarskapet är också en del av arbetsvälbefinnandet. Att upprätthålla motivationen till att vara kreativ, flexibel och beredd att lära sig nya saker handlar också om arbetsvälbefinnande. Det här betyder att arbetsvälbefinnande i själva verket har ganska mycket att göra med kärnverksamheten, framgången och konkurrenskraften!

Vad kan ett företag vinna genom att välja att satsa på arbetskulturen och arbetsvälbefinnandet? Jag tänker att företag som tar hand om sin personal är vinnare i konkurrensen om bra medarbetare och de lyckas även bättre med att hålla kvar sina medarbetare. Dessutom är det dyrt med sjukskrivningar och nyanställningar.

Statistik från Sverige, maj 2023, visar att 27 procent av pågående sjukfall hos kvinnor beror på stress.

En typisk profil för en person som går in i väggen är en duktig presterare som gärna har kontroll och är andra till lags. På mina kurser söker människor svar på hur de kan leda sig själva och andra förbi väggen. En duktig person är den perfekta arbetstagaren ända tills beteendet övergår i överengagemang, överpresterande och kontrollmani.

Väggen kommer emot för dem som inte kan sluta prestera, som inte kan dra gränser och som inte kan säga nej. Som ledare gäller det att vara tydlig och underlätta prioriteringen, våga säga att det är ok att göra färre saker och bekräfta att det åstadkomna är tillräckligt bra. Det här är inte särbehandling av duktiga personer, utan individanpassat ledarskap. Den goda nyheten är att duktiga personer även blir duktiga på att leda sig själva bara förutsättningarna är de rätta.

Det finns fungerande modeller och verktyg för att skapa en arbetskultur där medarbetarna håller sig på tryggt avstånd från utmattning. Det handlar om att lyfta både ledarskap och självledarskap till en uppdaterad nivå och ge både psykosocialt välbefinnande och den mänskliga bärkraften mycket utrymme. Det fina med detta förhållningssätt och dessa verktyg är att de även fungerar för att stärka motivationen, samarbetet och teamets prestation.

När allt fler ser nyttan med, och gör en insats till förmån för arbetsvälbefinnande, finns det snart färre ledare som drar en skiljelinje mellan att jobba och att må bra.