Jobb finns - men var? Kolla vilka branscher som drar

Karta som föreställer Egentliga Finland med arbetslösheten utsatt i procent.
Så här ser arbetslösheten ut i Egentliga Finlands olika kommuner. Karta: Marcus Backlund (Källa TE-service)
Publicerad:

Arbetslösheten fortsätter att minska i Egentliga Finland, men inom vilka branscher finns det egentligen lediga jobb?

Granskar man TE-byråns statistik är svaret att det å ena sidan finns lediga jobb för högt utbildade experter och att det å andra sidan finns lediga jobb inom byggbranschen, städbranschen, social- och hälsovård, hotell- och restaurangbranschen, servicebranschen över lag och industrin.

Lediga jobb i Åboregionen:

Försäljare 182

Serveringspersonal på restaurang 130

Närvårdare 127

Ordningsvakt 119

Tidningsutbärare 110

Kock 81

Säljkonsulent 79

Sjukskötare 72

Byggarbetare 64

Barnträdgårdslärare 62

Snickare 60

Personlig assistent 54

I Åboregionen betyder det här en dag i maj till exempel 182 lediga jobb som försäljare, 130 lediga jobb för serveringspersonal på restaurang och 127 lediga jobb för närvårdare.

Jobb finns - men också arbetslösa

Kjell Henrichson är chef för Egentliga Finlands Arbets- och näringsbyrå, TE-byrån.

– Jag gissar att du vill veta varför det ändå finns arbetslösa om det samtidigt finns lediga jobb, säger han när vi slår oss ner med statistik som beskriver sysselsättningsläget i regionen.

Och visst är det en intressant fråga. Om det i mars fanns 6700 lediga jobb i landskapet borde det ju inte samtidigt ha funnits 19 000 arbetslösa.

– Det finns en tudelning i Egentliga Finland. I Åbo och Salo är graden av arbetslöshet hög medan den är låg i de mindre kommunerna. I de små kommunerna finns det ofta fler öppna arbetsplatser än vad det finns arbetssökande, säger Henrichson.

Sysselsättningsläget

I mars fanns det 19 100 arbetslösa i Egentliga Finland

Antalet lediga arbetsplatser var 6700

De arbetslösas andel minskade med 11% på ett år

Jobben ökade med 8%

Antalet långtidsarbetslösa minskade med 26%

"Det handlar om matchning"

Vid TE-byrån i Egentliga Finland talar man om arbetskraftsbrist i Egentliga Finland och det här beror bland annat på den tudelning som Henrichson nämner.

Några siffror som exempel: I Åbo fanns det i mars 10 300 arbetslösa personer och 3750 lediga arbetsplatser. I Nystad var förhållandet mellan arbetsplatser och arbetslösa det omvända: 428 arbetslösa personer men 642 lediga arbetsplatser.

– Det handlar om matchning, förklarar Henrichson. För att en arbetssökande och ett ledigt jobb ska hitta varandra är det mycket som ska falla på plats. Har man rätt slags utbildning? Vill man ha ett jobb som kanske bara varar elva dagar? Är man beredd att pendla eller till och med byta boningsort?

Informationen ska också nå fram.

– På mindre orter är kunskapen om behov och kunnande ofta bättre medan det på större orter som Åbo och Salo kan vara svårt att ha pejl på läget.

Top 15 -- rekryteringsbehovet växer (Åbo):

Specialister inom anläggningsarbeten

Allmänläkare

Överläkare och specialläkare

Tandläkare

Audiologer och logopeder

Barnträdgårdslärare

Applikationsplanerare

Arbetsledare inom byggverksamhet

Kökschefer

Restaurang- och storhushållspersonal

Servitörer

Bartendrar

Arbetsledare inom städning på kontor, hotell o s v

Närvårdare

Timmermän och byggnadssnickare

Förutom siffror som beskriver det faktiska sysselsättningsläget gör TE-byråerna upp så kallade yrkesbarometrar. Barometrarna är listor på sådana branscher inom vilka man tror att det kommer att uppstå rekryteringsbehov, branscher där efterfrågan och utbud verkar vara i balans och branscher inom vilka man inte tror att det kommer att finnas brist på arbetskraft i framtiden.

Henrichson påpekar att barometrarna baserar sig på uppskattningar men att de ger en fingervisning om var det kan finnas jobb i framtiden.

Top 15 -- rekryteringsbehovet avtar (Åbo):

Kontorssekreterare

Kemister

Biologer, botanister, zoologer o s v

Specialister inom miljö-och naturskydd

Specialister inom elektronik

Specialister inom IKT-branschen

Produkt- och modedesigner

Grafiska designers och multidesigners

Lärare inom yrkesämnen

Gymnasielärare och högstadielärare

Lågstadielärare

Specialister inom personaladministration

Arkivarier och specialister inom museisektorn

Samhälls- och kulturforskare

Journalister

Enligt yrkesbarometern för Åbos del kommer rekryteringsbehovet att växa då det gäller till exempel specialister inom anläggningsarbeten, allmänläkare, kökschefer, barnträdgårdslärare, restaurang- och storhushållspersonal, bartendrar och närvårdare medan rekryteringsbehovet för till exempel kontorssekreterare, kemister, biologer, produkt- och modedesigners samt grafiska designers kommer att avta.

Hur stort problem är det att det till exempel inom restaurangbranschen råder sådan brist på personal?

– Nog är det ju ett problem, konstaterar Henrichson. Turismsektorn kommer nog att bli tvungen att göra något.

Fast vad, är en fråga som Henrichson inte har ett svar på.

När det uppstår ett större rekryteringsbehov inom en bransch, så som det till exempel gjorde när bilfabriken i Nystad för några år sedan behövde rekrytera hundratals nya arbetare, samarbetade TE-byrån med fabriken.

Man åkte på rekryteringsturné runt om i Finland och skapade skräddarsydda utbildningar. Inom andra branscher är det inte lika lätt att vända skutan.

400 nya närvårdarjobb?

En ännu större utmaning än till exempel restaurangbranschen kommer ändå sannolikt vårdbranschen att bjuda på i framtiden.

Om det i idag finns nästan 130 lediga jobb som närvårdare i Åboregionen och Finland i framtiden går in för att det på vårdanstalterna ska finnas 0,7 vårdare per klient, kommer det att betyda ungefär 400 nya närvårdarjobb i regionen. Vem ska göra de jobben?

Webbchef, reporter
Publicerad: