Insändare: Klimatpolitik i blåsväder

Efter orkanen Katrina som ödelade New Orleans år 2005 uppstod inga större orkaner vid Amerikas ostkust under perioden 2006–2016. Detta beror på att en stark orkan kräver att tre fenomen händer samtidigt: Vattentemperaturen ska vara minst 26 grader, den högre atmosfären väldigt kall och det måste vara vindstilla i övre troposfären. Resten sköter jordklotets rotation om. Höstorkanerna kallas ” labor day hurricanes” på grund av att de ofta härjar första måndagen i september. Men under ovannämnda tio år sammanföll inte dessa fenomen. De fyra starkaste orkanerna under de senaste hundra åren inträffade alla före år 1936!

Enligt en teoretisk beräkning av orkanexperten dr. Landsea kan en höjning av havsvattentemperaturen med en grad Celsius höja orkanens vindhastighet med någon enstaka meter per sekund. Landsea slutade arbeta för FN:s klimatpanel i protest mot det han ansåg vara panelens ovetenskapliga klimatalarmism.

Atlantens ytvattentemperatur har sedan lilla istiden som tog slut på 1800-talet stigit med en grad Celsius. Om denna uppvärmning har berott på människans koldioxidutsläpp har dessa utsläpp följaktligen inte nämnvärt kunnat öka vindhastigheten för orkanen Irma.

Men klimatförnekaren och De Ondas profet, Donald Trump, tror (i likhet med sin onda kollega Putin) inte överhuvudtaget på den av människan orsakade klimatkatastrofen. Nu skulle klimatguden hämnas och ödelägga Florida! Ett aldrig tidigare skådat mediapådrag med non-stop reportage pågick dygnet runt i TV i USA och på nätet. Journalisterna jämförde Irma med en atombomb över Florida, kallade den en mördarorkan som är det slutgiltiga beviset på klimatkatastrofen vilket skulle få alla syndiga skeptiker att krypa till korset. Samtidigt skulle De Goda dansa på gravarna men egentligen tänka ” Där fick de skörlefvande amerikanerna sin syndaflod”.

Men Irma var ingen atombomb utan synnerligen normal i ett historiskt perspektiv. De stora materiella skadorna beror på att det skapats mycket ny mänsklig bebyggelse på låglänta områden i stormens väg. Krokodilerna i Everglades led knappast någon nöd.

Efter hypen är klimatpolitiken i blåsväder. Så går det när man ropar ”vargen kommer”.

Man kan dessutom tillägga att Katrina år 2005 var en ordinär höstorkan som råkade träffa mitt i de kanaler man grävt för att köra in lyxkryssare till centrum av New Orleans. Ingenjörerna hade länge varnat för att dessa kanaler kan transportera in stormvågor till centrum, samt varnat för dåligt (billigt) pålade skyddsvallar.

Jarl Ahlbeck

Teknologie doktor, Åbo