Ingen kalkugn hittades i Söderby-utgrävningarna
För 70 år sedan var Yngvar Strömborg en liten pojke som åkte skidor nedför backen i Söderby i Pargas, det ställe där man har jobbat med arkeologiska utgrävningar den här veckan.
När han besöker platsen funderar han att de har grävt på fel ställe.
- Den där gropen där de gräver har min pappa skapat, dit körde han sockerbetsblasten för vi odlade sockerbetor här nedanför. Där vid Reimari finns nu var det en potatisåker.
En liten bit ifrån den utgrävda gropen finns en sänka fylld med vatten, och det är där det har funnits ett kalkbrott. Det vet Strömborg och det vet också arkeologen Hanna-Maria Pellinen.
- Eftersom vi visste att här har funnits en kalkgruva, möjligen så långt tillbaka som på 1600-talet, hade vi haft hopp om att hitta några rester av gammal kalkugn eller -mila. Men det har vi inte gjort. Det enda vi hittar är 1900-talsprodukter, och kalksten har vi också hittat.
Ingen fyndighet är inte detsamma som onödigt
Utgrävningarna har trots det inte varit resultatlösa. Att det inte var någon fyndighet som måste grävas ut noggrannare är också ett resultat, och kanske det mest smidiga för Pargas stad.
Att utgrävningarna överhuvudtaget har gjorts är nämligen lagens krav.
I Museiverkets gamla kartor finns platsen i Söderby i Pargas utmärkt som Kvarnholm, och det har också funnits anteckningar om att här låg ett kalkbrott. Man trodde sig hitta två kalkugnar på området. Då kan inte den aktuella detaljplanen, som tillåter radhusbyggen, sättas i verket förrän utgrävningarna har gjorts.
Två radhusprojekt på gång
Nu blir slutresultatet att Pellinen gör en rapport till Landskapsmuseet om att stället inte var intressant ur arkeologisk synvinkel, och att staden får framskrida med planen.
- Här kommer två radhusprojekt, ett förverkligas av Ska-Plan och ett annat av åländska Brändö Bygg, säger planläggningschef Heidi Saaristo-Levin vid Pargas stad.
Söderby Östergårds dokument tas fram
Medan vi står vid den utgrävda gropen och samtalar dyker flera ortsbor upp, och även Roy Hellström, som numera är Pemarbo men uppvuxen i hemmanet Söderby Östergård i Pargas. Han har med sig ett intressant dokument, daterat år 1894.
- Här står det att det inte är någon idé fortsätta med kalkbrytningen, för ådran ligger så djupt att det blir så dyrt, visar Hellström till arkeologen Pellinen.
Hellström pekar och visar att de kalkbrott som låg på det som varit hans släkts marker tidigare numera är precis under ett av höghusen i backen intill.
Man kan alltså anta att man tidigare under 1800-talet bröt kalk där, och möjligen betydligt tidigare på den nu aktuella adressen, Söderbybrinken 1. På den tiden då höghusen byggdes krävdes inte arkeologiska utgrävningar.
Pellinen får en kopia av Hellströms dokument. Hon konstaterar också att utgrävningen kommer att avslutas.
Kvar står Yngvar Strömborg, uppvuxen i Söderby Västergård, och han har bott vid den här backen hela sitt liv.
- Då pappa grävde gropen för sockerbetsblasten förstörde han vår skidbacke, det var inte så roligt. Men i den vattenfyllda kalkgropen kunde vi skrinna vintertid. Vi lekte mycket här som barn.