Ingen gör business på en död planet – "vi är 60 år efter när det gäller att uppfylla målen"

Jag har i höst deltagit i Centralhandelskammarens hållbarhetsutbildning för företagsledare. Hållbarhet betyder hur verksamheten inverkar på miljön, människorna och samhället.

Av alla utbildningar jag gått på känns den här nog viktigast. Sagt i affärsmässiga termer: Ingen gör business utan anställda som mår bra. Och ingen gör business på en död planet.

Visste du att grundlagens paragraf 20 säger att den offentliga makten ska sträva efter att trygga en hälsosam livsmiljö för alla, och ge oss möjligheter att påverka det beslutsfattande som påverkar vår livsmiljö?

Miljöpåverkan kan vara av olika slag. Det kan innebära klimatförändring, arternas utarmning/biodiversitet, ansvar för vatten, avfall och kemikalier samt buller och lukter.

När man jobbar med hållbarhet hänvisar man ofta till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, som utgör handlingsplanen Agenda 2030 för en hållbar värld. Alla FN:s medlemsländer antog planen i september 2015.

Hur har det gått? Tyvärr inte så bra. Vi ligger i dag över 60 år efter vad gäller att uppfylla målsättningarna.

Denna vecka har vi följt med klimatmötet i Egypten. Många av dem som demonstrerade vid klimatmötet var unga människor, liksom många var från fattiga regioner som drabbas hårt av klimatförändringen.

Svåra frågor på agendan och tyvärr verkade man inte heller denna gång kunna enas om åtgärder som skulle stoppa uppvärmningen vid 1,5 grader.

Vill man hitta ljusglimtar så är det bra att få längre undrar varför åtgärder måste göras – vetenskapliga rapporter talar sitt tydliga språk. De visar även att det är en stor skillnad mellan om jorden värms upp med 1,5 eller 2 grader.

Vi kan vänta oss mycket lagstiftning de närmaste åren. EU förbereder ett massivt lagpaket som förnyar energi- och klimatlagstiftningen. Planen kallas Fit for 55 och går ut på att skära ned växthusutsläppen med 55 procent fram till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

Förändringen har börjat, men den offentliga, lagstiftande makten är långsam.

Det är i hög grad företag och organisationer som driver den gröna omställningen.

Smarta företag har insett att konsumenter och ägare börjat kräva hållbarhet och ansvarsfullhet. 93 procent av millennialerna skulle köpa produkter som bidrar till ett gott syfte – hållbarhet gynnar både affärerna och varumärket.

Det finns många exempel som inspirerar och ger hopp.

Under höstens utbildning fick vi besök av företagare som är hållbarhetens föregångare inom sin bransch. Några plock:

– En av våra ledande kaffeproducenter har startat klimatprojekt i Brasilien, Colombia och Nicaragua, där de hjälper odlarna att tackla klimatförändringens utmaningar och ta i bruk nya odlingsmetoder, beakta biodiversiteten och utnyttja förnybar energi.

– Landets största avfallshanteringsbolag går i bräschen för återanvändning och cirkulär ekonomi, med målsättningen att återanvända 70 procent av det material som strömmar in från kunderna.

Bolaget har som mål att deras kolhandavtryck (uttrycket används för att beskriva det positiva man gör för klimatet och miljön) ska överstiga omsättningen.

– En av våra ledande billigvarukedjor jobbar hårt med hållbarhet t.ex. genom att säkra att alla deras produkter är ansvarsfullt producerade och att mänskliga rättigheter beaktas i processen.

Mätare, rapportering och samarbete är vad hållbarhetsarbete handlar om.

Ingen säger att det sker i en handvändning, utan det kräver strategiskt tänk, ambitiösa mål, ärlig rapportering och kontinuerligt arbete. Det räcker inte att säga att man är bra, utan det kräver handling och att man sätter ribban högre: ”Vi vill bli bättre och vi gör detta för att din värld ska bli bättre på xxx sätt.”

Har du funderat på dina hållbarhetsmätare? Vad kunde vi göra på min arbetsplats? Hur kan jag själv göra sådana val som gynnar miljön och som kan inspirera dem som finns nära mig?

Förändringen har börjat, kom med.

Här kan du läsa fler kolumner av Jessica Ålgars.