I Dalsbruks skola minskar eleverna rejält - gruppstorleken påverkas liksom lärarnas situation
- Det blir ett stort pussel inför nästa läsår att få allt att stämma.
Det säger Siw Westerback, rektor vid Dalsbruks skola där eleverna enligt prognosen minskar mest i Kimitoöns kommun, från 166 nu till 115 år 2024.
Färre elever betyder minskad timresurs. Det påverkar bland annat undervisningsgrupperna.
- Den här nedåtgående trenden har vi anpassat oss till i flera år. Vi har inga lektorer utan timlärare, och tack och lov så har det hittills gått att hitta timlärare som nöjer sig med det antal timmar vi kan erbjuda, säger hon.
- Överhuvudtaget är jag väldigt glad över våra behöriga och motiverade lärare, och våra fina skolhus. Synd att barnen inte är flera. Blir elevantalet och därmed skolan mindre så ökar behovet av lärare som kan undervisa i flera ämnen.
Delar lärare
Westerback tillägger att man delar lärare med högstadiet i Kimito i vissa ämnen. Det har också gjort att löneutgifterna hållits nere.
- Också det är en fördel, att åk 1-6 och 7-9 finns i samma skola. Då kan lärarna undervisa både i lågstadiet och i högstadiet, som det hette förr.
Men Dalsbruks skola är en mottagande skola för elever med särskilda behov, och deras behov ska tillfredsställas oavsett allt annat. Det här gör pusslet verkligt knepigt.
"Nytt bostadsområde behövs"
På frågan om idéer för att få mera barnfamiljer till orten säger Westerback att södra delen av ön skulle behöva ett nytt bostadsområde. Efter att Norra Lemobro bebyggdes för ett tiotal år sedan har inget hänt.
Hur tungt är det för en rektor att ständigt se minskande elevantal?
- Nog är det trevligare om skolan växer och nya lärare behövs. Men jag har en viss vana att jobba i motvind - min förra skola, Ytterkulla, var nedläggningshotad många år innan den sedan stängdes 2010.
- Nu är det ju inte frågan om att stänga Dalsbruks skola, som är den enda svenska på södra delen av fasta Kimitoön, men det är ändå ett tungt ansvar att försöka anpassa så allt fungerar, säger Westerback.