Hur klara sig efter fängelsevistelse? Ny mässa i Åbo visar alternativ

Annina Suominen
folk
Närmare 50 olika aktörer representerades på fängelsemässan på Gamla Stortorget. Planen är att ordna den vartannat år.
Publicerad:

Åbos första fängelsmässa samlade gott om besökare på Gamla Stortorget i Åbo på torsdagen.

45 organisationer samlades och även personer med fängelsebakgrund berättade om sina erfarenheter. Musik spelades och det ordnades "skratträning".

Stiftelsen Varsinais-Suomen Sininauha stod för arrangemangen.

– Syftet är att sprida information till personer med bakgrund i fängelset och deras närstående men också visa vilka samarbetspartners man kan kontakta och vilken sorts hjälp det finns, säger Minski Niemi som är serviceansvarig på Sininauha.

Coronan satte stopp för möjligheten att ordna det i Åbo tidigare men Sininauha har erfarenhet från liknande evenemang i Björneborg och Helsingfors.

Evenemanget riktar sig också till anställda och studerande inom social- och hälsovårdsbranschen som kan ha nytta av att veta mer om olika stödtjänster och samarbetspartners.

Det största problemet som personer som suttit i fängelse upplever då de försöker ta sig in i det vanliga samhället igen är att de inte har kredituppgifter, enligt Niemi.

– Då är det svårt att få bostad, vilket är en avgörande faktor för att få folk att komma bort från gatan och kriminaliteten. Det är viktigt att ha ett eget hem.

Annina Suominen
kvinna i hatt
Minski Niemi arbetar på Sininauha som ordnade fängelsemässan.

Vikten av ett hem eller en trygg plats för personer som inte har en given plats i samhället är också något som märks i Nuorisokoti Nostes verksamhet.

Företaget erbjuder sju platser för unga i åldern 13–17 som har missbruksproblem. Det är möjligt att stanna en längre tid men också att snabbt få en kortvarig plats.

– Behovet finns, det är helt klart, säger Rita Timmerbacka, chef på Nuorisokoti Noste.

Klienterna kommer till dem via kommunernas och städernas sociala tjänster.

Flera barn och unga är i mycket dåligt skick i dag, vilket utmanar också de som jobbar med de här frågorna, säger Timmerbacka. Hon jobbade över 20 år som socialarbetare innan hon var med om att starta ungdomshemmet.

Missbruk orsakar också aggressivt beteende hos unga, vilket märks på gatorna.

Men – en positiv förändring har Timmerbacka upplevt.

– Unga är mera öppna om vad de missbrukar, vilket underlättar vårt arbete. I början av 2000-talet var det en katt och råtta-lek då man försökte reda ut problemen.

Annina Suominen
folk
Heidi Vanne, Mirkka Himberg, Katri Tolonen, Rita Timmerbacka och Linda Hellén arbetar på Nuorisokoti Noste.
Reporter
Publicerad: