Hotet mot arterna och hoppet för dem

Efter åratal av fokus på klimatförändring i miljöfrågor lönar det sig att ta till sig ett annat viktigt tema, nämligen biodiversitet.

Enligt WWF:s rapport från 2019 är en miljon djur- eller växtarter utrotningshotade, vilket är den högsta siffran i människans historia. Över en tredjedel av jordens yta och nästan 75 procent av färskvattenkällorna används för jordbruk eller produktionsdjur.

I Finland är bara 3 procent av skogarna i naturligt tillstånd och 6 procent av skogarna skyddade (källa: Finlands Naturskyddsförbund).

Skogsbruk är orsaken till att 700 arter är utrotningshotade. En viktig orsak är bristen på gamla, murknande träd. Listan fortsätter: Av södra Finlands kärrbiotoper är 77 procent hotade. Traditionslandskapen har minskat med 90 procent de senaste 50 åren.

Laxstammen i de finländska floderna har minskat med 90 procent de senaste 50 åren. I Finland finns totalt ca 150 000 km floder eller åar – av dessa har människan bearbetat och förändrat 90 procent.

Så utmattande, så deprimerande, vad kan jag göra?

Det bästa sättet att skydda en hög biodiversitet är att skydda både arterna och deras livsmiljöer. Det hänger samman med markplanering, skyddsområden och lagstiftning, ofta på EU-nivå.

Som individ kan du göra en hel del, från att påverka samhälleligt till att göra ekologiska val i vardagen. Kanske cyklar du i stället för att ta bilen eller köper en elbil, äter mer vegetariskt, konsumerar mindre, väljer grön el, sätter upp fågelholkar, grundar ett fjärilshotell eller låter en del av trädgården bli en blomsteräng?

Östersjön är viktig för många av oss. Se till att vattenreningen på stugan är i skick, töm inte båtens septiktank i havet, tvätta inga mattor i havet, donera till ambitiösa aktörer som jobbar för ett renare hav.

Om du är jordbrukare, jobba för mindre avrinning med medföljande övergödning i havet. Allt hänger samman, övergödning och klimatförändring hotar också biodiversiteten.

Sitra tog nyligen fram en utredning, vars budskap är att förlusten av biologisk mångfald kan stoppas med cirkulära lösningar. Det innebär att vi inte tillverkar och konsumerar ständigt nya produkter och slänger bort, utan återanvänder allt som kan återanvändas.

Med cirkulära lösningar kan den biologiska mångfalden enligt Sitra återhämta sig till samma nivå som år 2000, senast år 2035.

Maten och jordbruket är nyckelfrågor, eftersom största delen av jordens yta används för att producera mat. Också bygg-, textil- och skogssektorn kan med sina åtgärder avsevärt förbättra den biologiska mångfalden.

Ät kött mera sällan, köp begagnat (man kan göra fina fynd t.ex. i nätbutiker, vars omsättning växer så det knakar), släng inte bort mat.

I Egentliga Finland finns pionjärer inom cirkulär ekonomi såsom Valonia, som betjänar kommunerna i frågor som rör hållbar utveckling. I Pemar finns anläggningen Rester, som tar emot textilier och förädlar dem till nya råvaror.

Drömmen är att här skapa en växande industri kring cirkulär ekonomi – företag som Marimekko och Lindström levererar redan sina avlagda textilier hit.

På Sitras lista över intressanta bolag inom cirkulär ekonomi finns även jättar som Neste, Konecranes och Ponsse, som alla utvecklar koncept med kungstanken: produkterna ska hålla längre och biprodukter ska tas tillvara och återanvändas.

Efterfrågan på tjänster som gäller cirkulär ekonomi växer och Sitra förutspår stora sysselsättande möjligheter och exportintäkter.

Den ljuva försommargrönska som omger oss är ingen självklarhet, om vi inte som människosläkte tar ansvar för den natur som är vår livsmiljö.

Allt fler individer, beslutsfattare och företagsledare inser vår planets sårbarhet och hoten mot den, och satsar på insatser som ger oss hopp om att den ljusnande framtid fortfarande är vår.