Hon är kommunens nya länk till föreningarna - Kimitoön har valt sin föreningskoordinator
Kimitoöns kommun har valt sin första föreningskoordinator: Hon heter Jill Karlsson, och är för många på Kimitoön bekant dels från föreningslivet, dels från nuvarande uppdrag att sköta kommunens växel.
Jobbet söktes av tolv personer – hälften av dem med en nära koppling till kommunen.
Bekant med föreningslivet
Jill Karlsson har varit föreningsaktiv i hela sitt liv och vuxit upp med föreningstalkon och möten. Hennes mamma var en av eldsjälarna bakom Baltic Jazz medan Wrethalla och Kimito ungdomsförening som blev bekanta genom pappans engagemang.
I åratal har Karlsson pratat om att det vore på sin plats med en föreningskoordinator på Kimitoön, eftersom hon länge ansett att en kontaktperson behövs. Nyligen blev pratet verklighet i kommunen.
– Då tänkte jag att ”Nu kommer mitt jobb!” säger Karlsson och lyser av iver.
Föreningsaktiv är Karlsson fortfarande och har varit såväl ordförande som sekreterare och styrelsemedlem i en lång rad föreningar av olika varianter. Just nu är hon med i Kimitoöns marthor och i Kimitonejdens skolas föräldraförening.
Jill Karlsson
- Aktuell som: Kimitoöns nya föreningskoordinator
- Jobbet hon lämnar: Byråsekreterare vid Kimitoöns utvecklingsavdelning.
- Bor: I Kimito, men har också bott i Dalsbruk, Helsingfors, Pargas och på Åland.
- Familj: Mannen Kalle, barnen Ebbe och Milla, två taxar, två katter.
- Utbildning: merkonom
- Hobbyer: Föreningsliv, spelar trombon, stickar.
- Favoritplats på Kimitoön: Skogen eller havet.
- Motto: Du ska vara mot andra så som du själv vill bli bemött.
Nya uppgifter och flytt av arbetsrum
Karlssons nuvarande titel i Kimitoöns kommun är byråsekreterare på utvecklingsavdelningen, men hon sköter alltså också kommunens växel och e-post. Hon har också jobbat med att uppdatera registret över föreningar på Kimitoön, och känner att övergången till det nya jobbet blir naturlig.
I det nya jobbet ingår förutom det projektbaserade föreningsjobbet också att sköta bokningarna för Villa Lande och att samarbeta med Kulturföreningen Lande (en stödförening för Luckan Kimitoön).
– Det här jobbet blir lite friare, då jag inte är bunden till växeln. Det jag tycker mest om är att utvecklingsarbete ingår i det nya jobbet – jag får hitta på nytt, samt forska och skaffa fram experter, säger Karlsson.
Karlssons arbetsrum kommer att finnas i Villa Lande, där hon tar över en del arbetsuppgifter samt arbetsrum av Ingmar Forne som slutar som husets byråfunktionär och vaktmästare.
– Jag hoppas att Villa Lande kan bli ett vardagsrum för föreningarna, säger Karlsson.
Helt officiellt inleder Karlsson sitt nya jobb den första december, men i praktiken smygstartar hon redan. Den 30 november arrangerar kommunen en stor föreningsträff med fokus på vad föreningarna och kommunen kan göra tillsammans i framtiden. ”Vi tar de första stegen på stigen mot att göra Kimitoön till den föreningsvänligaste kommunen i Finland” heter det i inbjudan.
Brist på styrelsefolk
Frågan om hur föreningarna på Kimitoön mår just nu för oss in på diskussionen om svårigheten att få folk att ställa upp för styrelseposter. Ofta är det samma aktiva personer som sitter i fler styrelser och en viss oro finns för att man aldrig blir av med ett styrelseuppdrag om ställer sig till förfogande.
Karlsson konstaterar att Kimitoön är väldigt föreningstät med sina långt över hundra föreningar och att folkbristen är ett problem.
Karlsson vet att vissa föreningar har löst dilemmat med att ändra stadgan så att styrelseplatserna är färre.
– Men kanske man kan göra mer för att underlätta föreningarnas arbete? Styrelsearbete är ju roligt och det är meningen att man ska kunna sluta om det inte längre är roligt, säger Karlsson.
Hon vet att det på Kimitoön finns många liknande föreningar som verkar i olika delar av kommunen och tänker sig att om intresse finns för ett mer ingående samarbete kan det minska på det administrativa styrelsearbetet.
Ser potential i framtida samarbete
Övergången till välfärdsområdet har sagts ge föreningarna en större roll i det av kommunerna som blir kvar. Karlsson ser här en stor potential i att kommun och föreningar samarbetar för att skapa bra helheter.
För att konkretisera ger Karlsson rosettskrinning på torget som ett exempel: någon sköter vattnandet, en annan ordnar med musik, en tredje med varm choklad och lotteri.
Karlsson poängterar att hon vill gå försiktigt fram genom att vara lyhörd för vad det är föreningarna önskar sig, vad de har för behov och vad de vill ha hjälp med. Till en början kommer hon att kartlägga fältet och ordna möten med mindre grupper av föreningar.
– Ta kontakt! är hennes budskap till föreningarna och hon välkomnar folk att besöka henne på plats i Villa Lande eller att ta kontakt andra vägar.