Hög tid att fokusera på åkrarnas välmående – markförbättringsdag ordnades i Kimito
Klimatförändringen och en större miljömedvetenhet, men också en strävan efter mer klirr i kassan för jordbrukaren. Med de här ledstjärnorna arrangerades på torsdagen en markförbättringsdag i Kimito.
Dagen besöktes av jordbrukare och sakkunniga bland annat från Finska Hushållningssällskapet (FHS) och NTM-centralen.
Efter en förmiddag full av teori förevisades alvluckring på en av Axxell Brusabys åkrar. Det här är en metod i raden av markförbättrande åtgärder.
Innan växtodlingsrådgivare Peter Fritzén klättrar upp i traktorn upplyser han om vikten av att fårorna som dras i åkern blir på rätt djup: gärna 30 centimeter. Går man djupare än så finns risk att åkern blir för luftig på bekostnad av bärighet.
Dränering är a och o
I fokus för dagen var huvudsakligen tre typer av åtgärder för markförbättring: dränering, markstruktur och ytplanering.
– Fungerar det här bra hålls mera näringsämnen i marken i stället för att läcka ut. Det gynnar miljön, men blir också lönsammare för jordbrukaren, säger Bjarne Westerlund, direktör på FHS.
Då klimatförändringen utmanar jordbrukare med långa torra perioder, men också med riklig nederbörd vid fel tidpunkt, gäller det att ha dränering och markstruktur i skick för att undvika problem.
– A och o är dräneringen. Fungerar inte den är andra åtgärder bortkastade, säger Westerlund.
Senare under dagen fick deltagarna bekanta sig med spolning av täckdikningsrör. Lika lite som ett trasigt rör förbättrar åkerns dränering gör ett igentäppt rör det.
Ytplanering, ett annat av dagens fokusområden, handlar om att jämna ut åkern för att motverka stora vattenansamlingar under höst och vinter.
Westerlund förklarar att om markstrukturen är i skick och marken har god förmåga att släppa igenom vatten blir skörden bättre eftersom rötterna då trivs.
Jordbrukaren kan ta till saneringsgrödor, men också att låta åkern vara grön över vintern minskar erosionen och urlakningen. Packad mark gör det svårare för växterna och då rinner också näringsämnena lättare ut från åkern, enligt Westerlund.
Deltagare från Karis och Korpo
En av dagens deltagare är Martin Träskman från Karis, som representerar Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Han har under dagen föreläst om dränering och täckdikning.
Träskman bedömer att dikningen av åkrar lider av samma dilemma som Finlands vägnät: ont om underhåll under en lång tid gör att behovet av åtgärder nu är stort.
Mickel Nyström från Korpo deltar för att ta del av nya erfarenheter. Han säger att något måste göras för att förbättra bördigheten i de finländska odlingsmarkerna.
– Medelskördarna ökar i världen, men här stampar vi på stället, säger han.
Nyström talar om ett brytningsskede då jordbrukarna nu länge har odlat sig till vinst men glömt markens välmående.
– Man har glömt att bördighet krävs för att säkerställa åkerns produktivitet, säger Träskman.
Han säger vidare att medan klimatförändringen accelererar släpar de markförbättrande åtgärderna efter och man sysslar i stället med ensidig spannmålsodling.
Orsaker ser han bland annat i att många jordbrukare förvärvsarbetar på sidan om och därför har ont om tid för dessa åtgärder. Korta arrendeavtal göder problematiken ytterligare, eftersom arrendatorn då drar sig för långsiktiga satsningar.
– Ingen åtgärd är den enda rätta, det handlar om många små, säger Träskman.
Dagen arrangerades av Finska Hushållningssällskapet tillsammans med Kimitoöns kommun, Carbon Action Svenskfinland/BSAG och NTM-centralen. NTM-centralen hade initierat dagen som ett led i arbetet med Skärgårdshavsprogrammet.