Hjälper det att be?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Kriget i Ukraina har nu pågått i mera än två veckor. När president Putin inledde anfallet var det många kyrkor som uppmanade till bön för freden, ändå utbröt kriget.
En av de personer utanför Europa som jag följer på Instagram satte upp en sarkastisk kommentar på sin sida om att varken FN eller böner kunde förhindra kriget i Ukraina.
Betyder det då att bön inte har någon verkan, att det är onödigt att vi ber om fred?
Mera än två och en halv miljoner ukrainare är nu på flykt i Europa. Det är dubbelt flera än de som kom under vår förra flyktingkris under åren 2015-2016.
Vi var många frivilliga som ställde upp för flyktingarna då liksom nu. Människor upplever att de vill göra något för människor i nöd. En väsentlig skillnad till förra gången är myndigheternas reaktioner.
Under förra flyktingkrisen med människor som kom till Finland främst från Irak och Afghanistan hade myndigheterna en avog inställning.
Vi som jobbade för flyktingar fick inse att en av de stora utmaningarna var att de finländska myndigheterna skulle bevilja asyl.
Det var endast en mindre procent som lyckades passera Migris nålsöga. Man betonade att asylsystemet skulle hålla och att bara sådana med påvisade personliga asylskäl blev beviljade asyl.
Fortfarande idag finns tusentals papperslösa i vårt land av de som kom under åren 2015-2016.
I den aktuella flyktingkrisen har de Europeiska myndigheterna öppnat sin famn. Ukrainare beviljas direkt asyl. De kan få uppehållstillstånd för ett år, med möjlig förlängning med sex månader i gången, upp till tre år.
Europa har gjort det man måste. Vi har kriget på vår bakgård och det är vår uppgift att ta hand om de flyktingar som finns i våra närområden.
Paradoxalt har länder som Polen och Ungern som är grannländer till Ukraina fått ta emot en stor del av dessa flyktingar. Länder som förra omgången hade en problematisk inställning till flyktingarna.
Det är kanske som man säger på engelska: ”Out of sight, out of mind”. Det som är långt borta tycker man att någon annan får sköta, men nu har vi kriget på vår bakgård.
Det är kanske en förklaring, men låt mig ännu få tänka lite vidare kring bön. I Gamla Testamentet ber Mose för sina förslavade landsmän, om att farao skulle låta dem få gå fria och folket kunna vandra ut ur Egypten.
Till slut ger farao med sig och låter folket gå sin väg. Kan det vara så att bön förändrar människors hjärtan och åsikter och att det som ser omöjligt ut i ett skede, senare plötsligt har förändrats?
Jag vill tro att bön har betydelse! Jag vill tro att bön kan förändra makthavares agerande! Jag kommer att fortsatta att be för fred i Ukraina och i andra krigshärdar ute i världen.