Hjälp oss förstå blåstångens hemliga värld!

Det händer inte ofta. Förhållandena måste vara de rätta. Försommar. Fullmåne. Och när vattnet är tillräckligt lugnt och stilla släpps ägg och spermier ut för att mötas i vattnet och sen falla ner till bottnen och växa till en ny individ.

Man skulle kunna tro att det handlar om något exotiskt korallrev, men denna romantiska förökningsstrategi tillhör ingen mindre än vår egen blåstång.

Blåstången är vår största tång, eller snarare den enda stora i egentliga Östersjön. Blåstången är från början en marin art som med tiden anpassat sig till den låga salthalten i Östersjön. Den är brun eller olivfärgad, med gaffelgrenade skott och luftfyllda blåsor som hjälper ruskorna att flyta bättre i vattnet.

Utseendet på tången är varierande, vid skyddade områden med lugnt vatten är den storväxt och har många blåsor. På mer exponerade stränder är tången mindre och flytblåsorna färre. På så sätt är risken lägre att den slits iväg av kraftiga vågor. Blåstången växer på stenbotten eller klippor och bildar ett bälte som kan sträcka sig ner till 10-12m djup, även om den sällan förekommer djupare än 3m idag.

Blåstången är av stor betydelse för många andra organismer, så pass att man ibland kallar blåstångsbältet för ’Östersjöns skog’. Under tången, på stenarna och klipporna, växer mindre, trådformiga alger. Samma sorts alger kan också växa på själva tången. Bland de trådformiga algerna och på själva blåstången lever en massa små djur: olika kräftdjur, snäckor, musslor, tångräkor, insektlarver och fiskyngel.

Även invasiva arter trivs i blåstångsbältet. Bland tången hittar vi nuförtiden ofta den lilla slamkrabban som ursprungligen hör hemma i Nordamerika. Tänk att vi nu har krabbor längs stränderna här uppe i Östersjön!

Den fleråriga blåstången är en sann nyckelart i Östersjön. Den bildar en viktig livsmiljö genom att erbjuda skydd och föda samt fungera som barnkammare för många arter. Vissa av djuren som lever i blåstångsbältet äter själva tången, men de flesta livnär sig på andra, mindre alger och påväxt. De små djuren utgör i sin tur föda för fisk och fågel och blir på så sätt en viktig länk i flödet av energi och näringsämnen. Tången, och det myller av liv som hör samman med den, är alltså centrala delar av biodiversiteten i kustens ekosystem.

Eftersom blåstången är en sån viktig habitatbildande art är det inte trivialt hur den påverkas av förändringar i miljön. Många kan berätta att tången var en del av barndomens klippor men att den nu saknas i många områden. Dessutom har miljöförändringarna påverkat tångens djuputbredning. När eutrofieringen ökade, ökade också grumligheten i vattnet. Blåstången behöver solljus för sin fotosyntes och med mera växtplankton och andra partiklar som grumlade vattnet blev ljusförhållandena snabbt för svåra för blåstången som förpassades till grunda områden.

På vissa håll ser det bättre ut för blåstången idag, men även om en viss återhämtning skett så mår havet (och blåstången) ännu inte bra. Blåstången fortsätter att vara en indikatorart och ett viktigt forskningsobjekt i Östersjön.

För tillfället pågår en studie vid Miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi, där vi tittar närmare på hur just djursamhället i tångbältet påverkas av miljöförhållanden. Vi provtar och studerar organismerna på flera håll längs kusten, i Skärgårdshavet och på Åland, samt utanför Nystad och Esbo, för att få reda på om tångens djursamhällen skiljer sig mellan olika områden och miljöer. Forskningen bidrar till det nationella programmet för inventering av den marina undervattensmiljön.

Samtidigt samlar vi in data om tångens djursamhällen genom s.k. medborgarforskning, eller citizen science. Det betyder att vem som helst kan vara med och samla in data! Har du ett tvättfat eller ett ämbar? Då kan du delta i forskningen och hjälpa oss att ta reda på vilka djur som förekommer i olika delar av våra kustområden. Samtidigt hjälper du till att samla in värdefull information om förhållandet mellan djuren och blåstångens välmående.

Projektet heter ’Vem äter blåstång?’ och pågår hela sommaren och hösten. Så passa på under en vacker augustidag och ta en närmare titt på vad som gömmer sig i tången. Barn kan såklart också vara med och undersöka krypen! Blev du nyfiken? Närmare instruktioner och kontaktinformation hittar du på www.abo.fi/vematerblastang.

Och nästa gång du försiktigt tagit dig ner från klipporna för att ta dig ett dopp i vattnet, kan du tänka på att du simmar vid ’Östersjöns skog’ och på mångfalden som finns där under ytan.

Marie C. Nordström

Universitetsforskare, docent i marin födovävsekologi

Åbo Akademi

“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.