Hej då Hanhikivi – hade det inte varit mer rakryggat att säga som det är?
Kärnkraftsprojektet Hanhikivi i Pyhäjoki var kontroversiellt på många sätt redan från början.
När stadsstyrelsen i Åbo i oktober 2013 röstade om Åbo Energi skulle få lov att gå med i projektet eller inte, föll rösterna 8–5 för en medverkan.
För röstade Samlingspartiet, SDP och Sannfinländarna, medan De gröna, Vänsterförbundet, Centern och SFP röstade emot.
Redan då väckte det diskussion att ryska Rosatom hade kommit med som minoritetsägare efter att riksdagen gav Fennovoima tillstånd att bygga ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki.
SFP:s dåvarande stadsstyrelsemedlem Christel von Frenckell-Ramberg hörde till dem som var mycket skeptisk till att Åbo Energi skulle ge sig in i projektet.
För henne handlade det dels om oron för att energiområdet skulle utvecklas så att Åbo sedan skulle sitta där med gammaldags energi, som få vill ha, dels också om att premisserna och ägarstrukturen hade förändrats sedan riksdagen gav sitt tillstånd.
– Skulle rösterna i riksdagen ha fallit på samma sätt i dag som då, om man då hade vetat att ägarkonstellationen skulle se ut som den nu gör? frågade hon i ÅU då (22.10.2013).
Åbo Energi fick fullmäktiges välsignelse att gå med i Hanhikiviprojektet med 37 av 67 röster. Redan då hade S-gruppen, Atria, bolagen Omya, Kuopion Energia, Outokummun Energia, Lankonsken Sähkö, Leppäkosken Sähkö och Ekenäs Energi dragit sig ur projektet.
Efter många om och men – och ett projekt som hittills har kostat 600–700 miljoner euro – meddelade Fennovoimas styrelse i går att man säger upp leveransavtalet med ryska Rosatom kring kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Pyhäjoki.
Anmärkningsvärt är att avtalet enligt Fennovoima sägs upp på grund av att Rosatoms finländska dotterbolag har visat sig svårt att genomföra projektet, som bland annat har drabbats av stora förseningar.
Enligt Fennovoima är kriget i Ukraina inte den avgörande faktorn att avtalet nu bryts.
Det är ett väldigt konstigt sätt att se på saken.
Samtidigt skriver till exempel näringslivsminister Mika Lintilä, Centern, på Twitter att det efter Rysslands angrepp på Ukraina i slutet av februari i praktiken hade varit omöjligt att föra projektet vidare.
Hade det då inte varit mer rakryggat av Fennovoima att säga som det är?
Om man genom att hymla kan undgå eventuella skadestånd lär en hord juridiska experter få fundera på, då kärnkraftsbygget nu avbryts och en stor del av personalen kommer att sägas upp.
En intressant fråga då arbetena på kärnkraftsbygget i Pyhäjoki nu avslutas är vad Finland ska ersätta det strandade Hanhikiviprojektet med då det gäller energiproduktion.
När Fennovoima presenterade projektet i Åbo stadsfullmäktige i oktober 2013 beräknades den årliga elproduktionen bli 9,5 TWh.
Kärnkraftsverkets livslängd uppgavs då vara minst 60 år.
Det är med andra ord inget litet gap som nu behöver fyllas både på kortare och på medellång sikt.