Här finns Finlands tätaste vargstam – "Vi kunde inte föreställa oss en sådan här utveckling"

Egentliga Finland hade ett vargvakuum i 150 år efter att vargen med statens goda minne hade utrotats med jakt i mitten av 1800-talet.

Detta efter att vargar bland annat hade dödat barn.

Nu har Egentliga Finland landets tätaste vargstam. Och det finns inte mycket man kan göra åt den saken.

Jörgen Hermansson har jobbat med varg i närmare 20 år, nu som vikarierande jaktchef vid Viltcentralen i Egentliga Finland. Han var med när det första vargreviret konstaterades norr om Åbo år 2006 två år efter de första observationerna 2004.

– Vi kunde inte föreställa oss en sådan här utveckling, säger Hermansson.

Tio år senare hade det bildats flera nya revir, bland annat i Pemar, Salo och Raseborg.

– De verkar vara ganska vanligt att en av vargarna, oftast honan, stannar på ett område nära födelsereviret och parar sig med en hane som kommer utifrån. De bildar i sin tur ett nytt revir.

För ett år sedan fanns det 12 revir i Egentliga Finland.

– I praktiken täcker vargreviren hela landskapet med undantag för Åbo och skärgården.

Vargfakta

Tumregeln är att man multiplicerar revirens antal med tio för att få det totala antalet vargar på ett område.

Med det skulle det finnas mellan 120 och 130 vargar i Egentliga Finland. I hela Finland räknar man med att det finns mellan 290 och 330 vargar. Med andra ord finns över en tredjedel av landets vargar i Egentliga Finland.

Klasen av revir har vuxit över landskapsgränserna till Satakunta, Södra Tavastland och Nyland.

– Helheten av revir är rätt stor, säger Hermansson.

I Salotrakten finns det tecken på att reviren delas upp och att ett nytt håller på att bildas på gränsen till Raseborg och i Pemar-Sagutrakten.

– Vi har sett rörelse också i Gustavs och på sistone i Pargas, säger Hermansson.

Mellan augusti i fjol och januari i år har det gjorts 2 500 vargobservationer i Egentliga Finland. Av observationerna har en fjärdedel skett 100 meter eller närmare en gårdsplan.

Få husdjursolyckor och ingen tjuvjakt

Skyddandet av vargbeståndet i Egentliga Finland kan enligt Hermansson ses som en succéhistoria. Även om vargen täcker i stort sett hela området har det värsta scenariot inte blivit verklighet.

Jakten har fortsatt och man jagar fortfarande med hundar. Husdjursolyckorna har varit få och tjuvjakt har inte skett.

Hermansson visar en bild från 2009 där en vargflock går över en gårdsplan i Kimito mitt på blanka dagen.

– Ändå upplever många på landsbygden att läget är ohållbart eftersom man tycker att vargarna är orädda och farliga för i synnerhet barn. Man anser också att vargarna begränsar det normala livet vad beträffar jakt, bärplockning, svampplockning och djurhushållning. Man upplever också att det är för svårt att få undantagslov för varg på grund av skador som vargen orsakat.

Orsaken till att det finns så mycket varg är det rikliga hjortbeståndet. Hjorten är också orsaken till att vargen beter sig. Den koncentrerar sig på speciellt vitsvanshjort i stället för att trakassera andra djur och människor.

– Man vet att det sker mindre hundolyckor om vargen har tillräckligt med föda. Men tyvärr kan man inte undvika skador på får om det finns varg på området, säger Hermansson.

Juridik och politisk vilja går inte ihop

Det finns en stark politisk vilja att jaga varg i stamvårdande syfte. Men undantagsloven begränsas dels för att vargstammen inte nationellt anses vara tillräckligt stark, även om den är det i Egentliga Finland.

Det finns också ett EU-direktiv som enligt Högsta förvaltningsdomstolen i praktiken förhindrar jakt på varg i stamvårdande syfte.

– Den politiska viljan och juridiken går inte ihop, säger Hermansson.

Det andra sättet att få lov att fälla varg är om vargen har orsakat skada upprepade gånger. I fjol beviljades tre undantagslov på varg i Egentliga Finland men man sköt bara en varg.

Dessa fall har oftast slutat med att man lyckas fördriva vargen från ett område.

Något tak på hur stor vargstammen får bli på ett område finns inte. Stammens storlek på ett område begränsas i nuläget närmast av vargen själv då den tvingas söka nya revir.

I Saloområdet gjordes 147 vargobservationer mellan november i fjol och januari år jämfört med 90 under motsvarande period i fjol. Under den perioden rev vargen 108 får jämfört med 50 ett år tidigare.

Marko Laine som är rovdjurskontaktperson i jaktvårdsföreningen i Salo är själv jägare. Trots att jakten överlag har kunnat fortsätta någorlunda normalt i Egentliga Finland säger Laine säger att vargförekomsten begränsar jakten med hund och gör det svårt att träna upp jakthundar lokalt.

Två gånger har vargen attackerat hans hundar. Samtidigt ser vargen ut att skapa nya revir väster och söder om Salo.

Laine uppmanar alla som ser en varg eller annat rovdjur att kontakta sin lokala rovdjurskontaktperson direkt. Endast då rovdjursobservationen bekräftas och föras in som en officiell observation.

Det hjälper myndigheterna att hålla koll på hur vargen breder ut sig.