Här finns berättelsen om Nagus fornstora dagar till sjöss – men också om hur sjömanslivet ser ut i dag

Susanna Landor
Gult trähus
En dold pärla. Sjöfartshuset i Nagu har tidigare inhyst bland annat postkontoret, kommunens ackuschörska (barnmorska) och andra kommunalt anställda. I dag är det museum.
Publicerad:

Om du vill syna Nagu på djupet är Sjöfartshuset ett ypperligt ställe att börja på.

Det välskötta museet ger en överskådlig bild av Nagu som en stor och mångsidig sjöfartssocken, och illustrerar samtidigt vad livet i skärgården krävt av sina invånare.

Susanna Landor
Allas intresse. På 1800-talet var hela bygden, från ståndspersoner till torpare, involverad i seglationen, berättar museiamanuens Anne Bergström.

Nagu var störst

Under 1800-talet var Nagu den största seglationssocknen om man ser till dräktigheten. Seglationen var till och med större än i de flesta finska städer och skeppsbyggandet var livligt.

I Sjöfartshuset får besökaren dyka ner i traktens stolta sjöfarartraditioner och forna tiders navigationsredskap, bekanta sig med kunnigt sjöfolk och lära sig om framgångsrika rederier.

Susanna Landor
En kvinna bredvid en monter med ett modellsegelskepp
På 1800-talet blev seglationen en självständig näring i Nagu vid sidan av jordbruket och fisket, berättar Anne Bergström.

– Vi tar fasta på den lokala kopplingen och visar upp olika slags sjöfart från allmogebåtar och segelfartygseran till skärgårdstrafik, ångbåtar och skärgårdskryssningar, berättar museiamanuens Anne Bergström.

Susanna Landor
Två kvinnor som tittar ner i museimontrar
Anne Bergström och Heidi Salviander-Wahe från Pargas hembygdsmuseum ser till att montrarna hålls i skick.

Sommarens nya utställning är förankrad i nutiden och har fått namnet ”Livet till sjöss. Färjförare, befälhavare, maskinmästare och elmästare från Nagu berättar.”

– Det är personliga berättelser som ger en bild av hur livet på sjön är i dag, och hur arbetsdagarna ser ut för dem som har havet som arbetsplats. Alla tolv intervjuade jobbar på sjön, men i övrigt är det en brokig skara, säger Anne Bergström.

– En del jobbar ombord på stora kryssningsfartyg, så kallade flytande hotell eller på oljeriggar ute i världen, medan andra medvetet valt att stanna i Nagu för att vara nära familjen, kunna leva i skärgården eller bo kvar där man vuxit upp.

Susanna Landor
En kvinna vid montrar som innehåller modellfartyg
Rederiet Engship. En lokal framgångssaga, säger Anne Bergström. Familjen Engblom har också donerat Sjöfartshuset till Pargas stad.

Engbloms donerade huset

Sjöfartshuset har renoverats för museiverksamhet och donerats till Pargas stad av Nagubördige redaren Kaj Engblom med hustrun Anita Engblom.

Familjen Engbloms rederi Engship, som bröderna Kurt och Kaj Engblom grundade 1973, var under sin storhetstid landets största familjeägda rederi. Företagets historia har fått en synlig roll i huset.

Susanna Landor
Diverse verktyg, prylar och glasögon på en arbetsbänk
Fyllt av nödvändigheter. Båtmodellbyggaren Åke Sandvalls arbetsbänk, inklusive hans glasögon.

Ytterligare en Naguprofil som lyfts upp är båtmodellbyggaren Åke Sandvall. I år har det gått 30 år sedan Sandvalls död, men hans kulturskatt fortsätter imponera.

Med matematisk precision och egensinnig kreativitet byggde han hundratals modellfartyg under sin livstid, varav en del finns att beskåda i Sjöfartshuset.

Till de sandvallska mästerverken hör också ett tiotal kyrkskepp, bland annat briggen Aid som hänger i Nagu gråstenskyrka, ett stenkast från Sjöfartshuset.

Susanna Landor
Ett gult trähus.
Sjöfartshuset i Nagu.

Sjöfartshuset i Nagu


  • Kyrkostigen 3

  • Öppet ti-sö 6.6–13.8 kl. 11–18 (stängt 23–25.6), ti-sö 15.8–31.8 kl. 11–16.

  • Inträde för vuxna 4 euro, barn under 12 år gratis

Under hösten utkommer en i historik i bokform om Engship och sjöfarten i Nagu.

Chefredaktör
Publicerad: