Han förvaltar 1 000 kvadratmeter slott med kungliga kopplingar
Den 15 augusti i år har det gått 230 år sedan Svartå slott blev färdigt.
Slottet som förverkligades i nära samarbete med svenska kronans män är på många sätt unikt i sitt slag. Om detta berättar sommarens jubileumsutställning på Svartå slott.
Christine Linder på Svartå slott är märkbart glad att kunna erbjuda en traditionell sommar på Svartå slott, med evenemang, guidningar övrig verksamhet i normal ordning.
– Det känns fritt och bra att få träffa folk igen. Vår evenemangskalander exploderar, säger hon.
Men sommaren inleds med fokus på just Svartå slott där man sammanställt en utställning 230-årsjubileet till ära. Med den vill man berätta om hur slottet blev till och lyfta fram de genuina 1700-tals miljöerna i rum och salar för allmänheten.
– Vi har jobbat hårt för den här utställningen och vi hoppas att den väcker intresse, säger Linder.
Som utställningens beskyddare fungerar professor Henrik Meinander. Vid mötet med pressen är han iklädd blå kostym med gul slips vilket känns väldigt rätt med tanke på slottets nära anknytning till Sverige.
– Slottets stil präglas av övergångsperioden mellan rokoko och nyklassicism. Byggnaden är ett uttryck för den ståndskultur som blev allt rikare under 1700-talet. Magnus Linder II ville visa att man kunde leva ståndsmässigt också här på andra sidan Bottenviken. Han skulle övertyga adeln om det, säger Meinander.
Under andra hälften av 1700-talet var utvecklingen positiv i Finland. Meinander nämner befolkningstillväxten och jordreformen och storskiftet som följde.
– Det skedde också en försvenskning av dessa bygder då. Västra Nyland hörde till det svenska rikets kärnbygder. Järnbruken i Svartå, Billnäs och Fiskars levererade råvaror till riket.
Det sägs att Gustav III har sovit i slottet, teorin är att han besökte Svartå efter Anjalaupproret 1788. Även två tsarer Alexander I och Alexander II ska ha övernattat här.
De som däremot inte fick övernatta på gården, om man ska tro det som berättas på herrgården, var ett kringresande sällskap som man på den tiden förhöll sig skeptisk till. Förargad av att av byggmästaren ha blivit nekad logi, lade en kvinna i sällskapet en besvärjelse över slottet.
– Man vågade inte chansa att denna besvärjelse som bland annat hotade med brand, skulle bli verklighet. Därför färdigställde man aldrig den sista våningen. Där finns således endast två gästrum och ett rum för tjänstefolket, säger Filip Linder, gårdens arvtagare.
Slottet har därför knappt 1 000 kvadratmeter bostadsyta i huvudsak fördelat på två våningar. Det är den största icke-kyrkliga historiska träbyggnaden i landet.
Att huset byggdes i trä och inte i sten som var kutym för byggnader av detta slag på denna tid beror på att Linders läkare ansåg att en träbyggnad lämpar sig bättre för Linders reumatism.
Tioårigt projekt
Svartå slott började planeras 1782. Det blev färdigt tio år senare. Budgeten var 4 000 riksdaler.
– Det tog länge att bygga eftersom man pausade på vintern. Det var ett väldigt dyrt hus, säger Kerstin Ilander som är guide på slottet.
Hur dyrt är oklart men klart är att det ur en dåtida avlönads synvinkel handlar om astronomiska summor.
– Virkesexporten till Sverige var en betydande inkomstkälla, säger Meinander apropå hur slottet kunde finansieras.
De första skisserna av Svartå slott gjordes av Christian Friedrich Schröder i Åbo men de slutliga ritningarna gjordes av Erik Palmstedt som var vice stadsarkitekt i Stockholm. Palmstedt har flera framstående verk i den svenska huvudstaden, bland annat Börshuset och Arvfurstens palats. Svartå slott torde dock vara hans enda bekräftade objekt i Finland.
– Det är intressant att våra förfäder hade så nära kontakt med kungens män, säger Filip Linder.
I forskningen inför utställningen har man i arkiv i Sverige hittat Magnus Linders II redogörelse för hur slottet byggdes. Detta dokument krävdes då Linder ansökte om försäkring för slottet. Därtill hittade man cirka 30 sidor övriga dokument om bygget, där Linders medhjälpare bland annat antecknat kostnaderna för bygget.
Utifrån de dokument man hittat kan slottet ha ansetts vara färdigt den 15 augusti 1792.
På Svartå kommer man att uppmärksamma årsdagen med ett kulturevenemang den 14 augusti.
Magnus Linder IV köpte tillbaka gården 1985 efter att släkten hade förlorat den på grund av en konkurs. Under tiden i utomstående ägo hade man farit mer eller mindre ovarsamt fram med det historiska arvet.
– Att Magnus Linder IV köpte tillbaka gården var en stor kulturgärning. Han grundade Stiftelsen för bevarandet av Svartå slotts kulturarv. Magnus Linder och hans barn har restaurerat slottet pietetsfullt som man bör. Nu är Svartå slott en del av det allmänna kulturarvet, säger Meinander.