Hållbarhet tema i nya Skärgård
Grönmassan från en hektar åker eller gödseln från tre kor ger tillräckligt med biogas för att driva en personbil ett år.
Det skriver Mats Nurmio, företagsrådgivare vid Kimitoöns kommun, i nyaste numret av tidskriften "Skärgård" (3/2017) där bland annat energifrågor och hållbarhet avhandlas.
Djurgårdarna i Åboland är få men många åkrar i någon form av grönproduktion.
– Grönmassan har en hög biogaspotential som kunde förädlas och styras dit den gör mest nytta. Biogasen är koldioxidneutral och kan dessutom ge sysselsättning på landsbygden. Restmassan från biogasproduktionen har alla näringsämnen kvar och kan användas som gödsel, konstaterar Nurmio.
En som redan nu kör på biogas är Ville Laitinen i Dalsbruk, verksamhetsledare för Norpas-kulturfestivalen.
– Biogas kan i vissa fall till och med ha en minskande effekt på utsläppen av växthusgaser, säger han.
Åländska Simskäla var en av tolv finalister till EU:s hållbarhetspris som delades ut i juni. Christian Pleijel beskriver bröderna Lundells smarta sätt att värma sina växthus med sjövärme och Mikael Lindholms varsamma sätt att bedriva värdshus med egna köttdjuir, fisk från havet och grönsaker från grannen. Färjan är Simskälas största energikonsument men det finns en idé om hur den kunde göras mer effektiv.
Camille Dressler, ordförande för European Small Island Federation, anser att öar nu är platser där ny utveckling stakas ut.
– Särskilt uppmuntrande är att unga kommer tillbaka då de grundar familj. Till skillnad från förr, då normen var att flytta bort, återvänder allt fler unga vuxna.
Åbo Akademis lektor i marinbiologi Christoffer Boström beskriver ett projekt för att förbättra överlevnaden hos vattenväxter i storskaliga planteringsprojekt.
– Kusterna hotas av erosion, övergödning, överfiske, habitatförluster. Storskaliga effekter av klimatförändringen kommer antagligen att förvärra det hela. Grön infrastruktur – våtmarker, kustvegetation, sjögräsängar – är miljöer som helt gratis tar hand om näringsutsläpp, binder koldioxid, producerar syre, dämpar erosion och stabiliserar våra kuster.
Men dagens åtgärder räcker inte, marin restaurering behövs. Några år framöver deltar ÅA:s marinbiologer i Skärgårdscentrum Korpoström i flera projekt med målet att ge resultat som kan tillämpas konkret i marin restaurering. Bland annat arbetar man med naturens egna "ekosystemingenjörer" som musslor och sjögräs i flera länder samtidigt.
Museiforskare Marcus Lepola skriver om DefenceArch-projektet som handlar om att restaurera krigshistoriska platser på bland annat Örö.
Thure Malmberg berättar (citerande Sjöhistorisk årsskrift för Åland) om när Pommern lade ut på minuten. Det lär ha hänt i Durban 1938. Då besättningen tröttnat på alla frågor om när hon skulle avsegla sade någon kort "två minuter före fyra på fredag". Det budet spred sig så det var svart av folk på utsatt klockslag. Även om allt inte var lastat var det bara att lägga ut.
Dass bör man ha, och tömningen går bra, enligt Nina Söderlund, en i redaktörstrion som nu sköter "Skärgård". De två andra är Kristin Mattsson och Pia Prost som igen har lyckats med ett bokstavligen hållbart nummer.
Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.