Reportage

Geologen svarar: Så här länge finns det ännu kalk att bryta i Pargas

Gerhard Hakkarainen som arbetat på Nordkalk i Pargas sedan 1997 är gruvgeolog vid kalkstensbrottet och den som bland annat gör upp brytningsplanerna.

Hur är det, dagbrottet utvidgades 2017 mot Sarlingatan, finns det planer på att utvidga vidare i någon riktning?

– Just nu bryter vi främst i Skräbbölegruvan mot Ersbyhållet, där vi varit aktivast de senaste tio åren, men närmaste åren kommer brytningen att fokusera på de centrala delarna av gruvan och Limbergbrottet. Men mot centrum är det inte aktuellt att utvidga mera, där kommer infrastruktur och annat emot. Någon gång på 1970-talet hade man planer på att gå under jorden i riktning mot kyrkan, men i dagens läge är fokus enbart på dagbrottet. Enligt nuvarande brytningsplan och efterfrågan har vi råvara för omkring 25 år framåt.

En sort här, en annan där borta

Det är de olika kvaliteterna av råvaran som avgör var man bryter till vilket ändamål. Totalt bryter man mellan 2,1 och 2,2 miljoner ton sten per år i Pargas varav kalkstenen utgör omkring 1,5 miljoner ton.

– Men faktiskt pumpar vi upp nästan lika mycket vatten ur gruvan per år också, runtom en miljon ton. En del av vattnet leds till Sysilaxbassängen och en del till hamnen.

Dagbrottet i Pargas

Resten av brytningen utgörs av sidosten som bland annat krossas och blir makadam. En del deponeras, men man försöker ta tillvara så mycket som möjligt.

– Vi strävar hela tiden till att utöka nyttjandegraden av sidostenen och jobbar på nya marknader.

Äggskalen kan spåras till Pargas

Den huvudsakliga kundgruppen är byggnadsindustrin med bland annat cementtillverningen som största enskilda segment, men också foderindustrin har en betydande roll.

– En betydande del av gris- och kycklingfarmarna i landet finns här i sydvästra delen och de är en viktig kundgrupp. Man kan egentligen säga att en stor del av äggskalen i Finland har sitt ursprung här i Pargas, det samma gäller kalciumet i mjölken.

Kalk är närproducerat

Byggnadsindustrins självförsörjandegrad i Finland hänger till en stor del på den sten som bryts just i Pargas. Hakkarainen uppskattar grovt att ungefär hälften av betongen i Finland är tillverkad med kalksten som härstammar härifrån.

Kalk är en produkt som oftast är närproducerad, eftersom långa frakter varken är ekonomiskt lönsamma eller miljömässigt försvarbara. Devisen ju närmare, desto bättre gäller definitivt.

– Av den orsaken påverkar det världspolitiska läget i alla fall inte direkt oss. Det är konjunkturerna inom byggnadsindustrin som vi får anpassa oss efter, men på den fronten är läget just nu stabilt och bra.

– Kring millennieskiftet exporterades en betydande mängd av vitstenen till Ryssland, men den har helt avtagit nu efter att de satsat på egen produktion. I dag går all sten som produceras i Pargas till användning inrikes.

Hur ofta spränger ni nuförtiden, jag tycker inte man hör sirenen varje dag?

– Sprängämnena kommer i emulsionsform i tankbilar direkt från Forcit i Hangö och pumpas sedan rakt in i hålen. Salvorna är större än tidigare, vanligtvis blir det 2–3 sprängningar i veckan, då det tidigare sprängdes nästan varje arbetsdag.

Överraskningar är sällsynta

En sprängsalva ger ungefär 13 000–15 000 ton sten varav omkring 9 000 ton per dag går via transportbanden och sorteras. I praktiken lastas stenen från salvan som sju olika kvaliteter: två olika cementstensråvaror, två vitstensråvaror och tre olika sidostenar.

Stöter ni på överraskningar också, hur vanligt är det?

– Mycket små överraskningar kan det vara frågan om, för vi har borrat sammanlagt 67 kilometer genom fyndigheten så på det stora hela vet vi rätt så exakt hur många miljoner ton det finns. Kvaliteterna kan förstås variera, men vi har nog bra koll.

Radare håller koll på bergväggarna

En nyhet i dagbrottet är den radaranläggning som sedan i fjol monitorerar väggarna och kan identifiera rörelser på 0,1 millimeter i bergsväggarna. Den varnar i förväg för rasrisker och ökar säkerheten för personalen som jobbar i gruvan.

– Den skannar av väggarna varje dag, dygnet runt med fyra minuters intervaller och ger oss information direkt om något avvikande märks av så att vi kan åtgärda det.

Den nyanlagda sidostenshögen som påbörjades 2010 ligger i dag ungefär 75 meter över havet. Pargas högsta "berg", med andra ord. Kasberget i Nagu mäter 62 meter över havsytan.

– Men så mycket högre än så här kommer den här högen inte att bli. Småningom kommer vi att börja täcka in det och återställa. Förstås är det också en råvarureserv, här finns råvara till makadamproduktion som kan utnyttjas sedan när brytningen i dagbrottet upphör. Dessutom färdigt sprängt och bara att krossa ner till rätt grovlek.

Uppdaterad 19.4 klockan 10.22 med radarkorrigering.