Gemenskapsboende för äldre är inget snabbfix
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Gemenskapsboende presenteras ofta som en möjlighet att möta den ökade efterfrågan och som ett snabbfix för ekonomin. Gemenskapsboende är en möjlighet för många, men kommer inte att lösa alla problem.
Den växande äldre befolkningen kräver fler platser inom alla boendeformer. Vård, dygnet runt är en livsnödvändighet för dem som har stort vårdbehov.
Behovet av stödformer för de äldre fördubblas de närmaste åren. De planer som presenterats i välfärdsområdena och kommunerna svarar inte mot efterfrågan.
Svenska pensionärsförbundet har i höst fördjupat sig i de äldres boendeservice bland annat via ett välbesökt webbinarium som handlade om såväl hot som möjligheter när boendeservicen för de äldre byggs om.
Behovet av stödformer för de äldre fördubblas de närmaste åren. De planer som presenterats i välfärdsområdena och kommunerna svarar inte mot efterfrågan.
Det är viktigt att varje individ får välja ett boende eller en serviceform som passar hens livssituation bäst.
Välfärdsområdena har tagit över största delen av välfärdstjänsterna, men det förebyggande arbetet faller på kommunerna.
Det behövs ett brett samarbete för att möta behovet av service och anpassade bostäder.
Det behövs bra belysning på gator och öppna platser, bänkar, tillgängliga trappor och entréer, bussar och spårvagnar som smidigt ökar de äldres möjlighet att röra sig tryggt. Exemplen kan göras fler.
De lösningar som ska möta den ökade efterfrågan förenklas och framförs utan realistiska konsekvensbedömningar.
Välfärdsområdena är hårt pressade ekonomiskt.
Det resulterar i att planering och beslut görs med för strikt tidtabell.
De lösningar som ska möta den ökade efterfrågan förenklas och framförs utan realistiska konsekvensbedömningar.
Välfärdsområdena har skurit ner på antalet boendeplatser med omsorg dygnet runt, samtidigt som kön och väntetiderna växer. Risken är stor att det blir värre.
Den erbjudna platsen kanske inte motsvarar behovet, vilket leder till att den äldre blir flyttad från ett ställe till ett annat utan möjlighet till rehabilitering.
Gemenskapsboende presenteras ofta som en möjlighet att möta den ökade efterfrågan och som ett snabbfix för ekonomin.
Gemenskapsboende är en möjlighet för många, men kommer inte att lösa alla problem.
Den äldre befolkningen är inte en homogen grupp, utan individer som behöver skräddarsydda lösningar för att bibehålla sin möjlighet att klara sig i vardagen.
Äldre med olika former av minnessjukdomar är en växande grupp och gemenskapsboende är inte anpassade för dem.
Därför måste välfärdsområden och kommuner presentera fler alternativ där de genuint samarbetar med stiftelser, privata företag tredje och fjärde sektorn för att tillgodose det ökande behovet.
Kriterierna för att få olika välfärdstjänster har skärpts. Exempelvis nekas äldre som inte har regelbunden hemvård rätt till trygghetstelefon för att spara pengar.
Faller den äldre, bryter lårbenshalsen och inte längre klarar sig hemma är kostnaden för en trygghetstelefon försumbar.
Syftet med social- och hälsovårdsreformen var att minska skillnaderna i välfärd och hälsa genom att erbjuda högklassiga och likvärdiga tjänster, på en del håll har det gått tvärtom.
Nu råder stor ojämlikhet både inom och mellan välfärdsområdena.
Den svenskspråkiga befolkningen har i flera välfärdsområden fått se sina tjänster försämras.
Förändringarna har motiverats med otillräckliga anslag. Välfärdsområdena stöds med statsanslag för att möjliggöra en jämlik behandling av den svenskspråkiga minoriteten.
Hur används de pengarna?
Kontrollen av kvaliteten på service, vård och boende måste ses över. Det förekommer stora brister i hur egenkontrollen fungerar samt hur kvaliteten på vården/servicen uppfylls i praktiken.
Ett stort ansvar ligger på välfärdsområdena och på Institutet för hälsa och välfärd, THL. Oroväckande är att de kontroller som görs ad hoc ute på fältet blir färre.
Rapporteringen till THL är tidskrävande och tar resurser från vårdarbetet.
Kraven på allt högre utbildning inom omsorgen medför att rekrytering av personal med tillräcklig behörighet inte alltid lyckas.
Lösningen kan vara vårdteam som leds av en kompetent sjukskötare/socialarbetare med tillräckligt antal anställda med rätt attityd och kunnande.
Frågor relaterade till hemmet och bostaden är centrala och har en stor inverkan på både upplevelsen av trygghet och möjligheten att bibehålla sin självständighet.
Servicen som erbjuds våra seniorer måste vara mångfasetterad och behandlas som en helhet, då skillnaderna mellan olika grupper av äldre är stora.
Våra seniorer är inte en homogen grupp som kan delas in enligt ålder eller diagnos.
Olika boende- och serviceformer för den äldre befolkningen erbjuder olika nivåer av självständighet och hjälp, vilket gör det möjligt att möta behoven hos en varierad grupp av äldre.